Ny rapport: Amorteringskravet d mpade l nesuget

2017-04-06 05:52:45

Det verkar som om amorteringskraven har f tt m nga svenskar att k pa billigare bost der och d rmed l na lite mindre. Det konstaterar Finansinspektionen i en rapport.

Unders kningen omfattar nya bol n som togs efter det att amorteringskravet inf rdes 1 juni 2016. Det handlar det om 26.000 l n.

FI:s analys visar att amorteringskravet har haft effekt och att hush llens motst ndskraft mot k rva tider f rb ttras j mf rt med tidigare rs unders kningar.

God motst ndskraft

Vi ser att nya bol netagare som helhet har god motst ndskraft mot stigande bor ntor, men de makroekonomiska riskerna kvarst r, s ger FI:s chefsekonom Henrik Braconier.

Analysen visar att amorteringskravet har f tt effekt och att hush llens motst ndskraft fortsatt att f rb ttras.

L s mer: Villapriserna forts tter att stiga

Det unika l get som r der nu med god tillv xt, l ga r ntor och allt h gre bostadspriser kommer n gon g ng i framtiden att v ndas till ett helt annat l ge d r r ntorna stiger och priserna sjunker. D r det Finanisnspektionens uppgift att se till att hush llen klarar det, s ger Henrik Braconier.

Finansinspektionen r knar dessutom med att amorteringskravet kommer att ge ett antal l ngsiktiga effekter p hush llens beteende, eftersom de inte kommer att vara lika skuldsatta l ngre. De effekter har FI naturligtvis inte kunnat m ta nnu.

L s mer: F rre tar l n med r rlig r nta

Trots det d mpade l nesuget framg r det ocks av rapporten att m nga netagare fortsatt har h ga skulder i f rh llande till bostaden v rde eller sina inkomster. Risken, enligt FI, r att dessa hush ll reagerar starkare vid en nedg ng i bostadspriserna eller vid stigande r ntor. De drar ner p sin konsumtion och kan i och med detta f rst rka en l gkonjunktur.

n v rre skulle det bli om ven bankerna skulle dras med i fallet. FI menar att en viss s dan risk finns, men att den inte r verh ngande.

Goda Marginaler

Generellt har nya bol netagare goda marginaler att klara sina betalningar och de senaste rens utveckling med st rre marginaler fortsatte 2016, konstaterar FI. Fler hush ll skulle ocks klara stigande r ntor och/eller kad arbetsl shet utan att f underskott i sina m nadsbetalningar j mf rt mot tidigare r.

Skuldkvoten, det viill s ga skuldernas f rh llande till inkomsterna, har stigit sedan 2011, men nu kan Finansinspektionen konstatera en svag minskning.

Det beror ocks i h g grad p amorteringskravet men det finns fortfarande grupper som r s rbara, s ger Henrik Braconier.

Takten kar

Sedan 2011 har svenskarna blivit allt b ttre p att amortera p sina bol n. Amorteringskravet har ytterligare st rkt den utvecklingen: andelen hush ll som amorterar och amorteringarnas genomsnittliga storlek kade kraftigt under 2016.

Den genomsnittliga bel ningsgraden f r nya bol netagare har legat ganska stabilt de senaste ren. F rra ret minskade den till 64 procent 2016, det r 1 procentenhet l gre n ret f re. ven bland redan befintliga bol n har bel ningsgraden minskat under flera r, I fjol var den 48 procent.

Amorteringskravet

Amorteringskravet inf rdes den 1 juni 2016 p nya bol n.

Det inneb r att hush ll som l nat 70 procent eller mer av bostadens v rde m ste amortera ner l net med 2 procent rligen. F r hush ll med en bel ningsgrad mellan 50 70 procent r kravet att amortera ner 1 procent av l net varje r.

F r ett l n p 1 miljon kronor inneb r det att hush llet m ste betala av 20.000 kronor om ret, , vilket n rmast kan betraktas som ett obligatoriskt sparande.