2017-03-02 13:07:37
Trots h gkonjunkturen h ller svenskarna allt h rdare i slantarna, vilket pressar ned b de inflationen och tillv xten. L ga l ne kningar sp kar, enligt Nordea-ekonomen Andreas Wallstr m.
Svensk ekonomi g r p h gvarv. BNP-tillv xten, p 3,3 procent i fjol, har under tre r parkerat sig klart ver vad ekonomer brukar kalla en l ngsiktigt potentiell tillv xttakt.
Men hjulen skulle kunna snurra nnu snabbare.
Resursutnyttjandet r h gre n normalt. Men det finns inga som helst tecken p att l nerna tar fart, s ger Andreas Wallstr m.
H gsta sparkvoten p rtionden
L ne kningarna i r ser ut att hamna ungef r p fjol rets niv , p 2,3 procent h gre l ner. Det r betydligt l gre n det historiska snittet p 3,5 procent och de cirka 4,5 procent som anses kr vas f r att Riksbankens inflationsm l p 2 procent ska g att uppn .
Fr nvaron av l ne kningar bidrar till att trycka upp sparkvoten bland svenska hush ll, som kar sitt sparande trots att disponibla inkomster lyfte med 3 procent rensat f r inflationen i fjol.
Andelen av de disponibla inkomsterna som inte gick till konsumtion var under fj rde kvartalet i fjol uppe i 8,2 procent, den h gsta uppm tta niv n sedan 1980, enligt SCB:s nationalr kenskaper.
F rmodligen f r man g tillbaka till 1960-talet f r att hitta en h gre sparkvot, s ger Wallstr m.
Bubbeldebatt skr mmer
Det kan handla om alla h gt bel nade hush ll, som blir allt mer f rsiktiga och amorterar mer p sina bol n. Wallstr m ser risken f r en st rre nedg ng i bostadspriser som liten under versk dlig tid, men tror att debatten om en bubbla p bostadsmarknaden har skr mt upp m nga hush ll.
En annan f rklaring till att vi inte konsumerar mer kan enligt Wallstr m vara att utsikterna f r l neh jningar och skattes nkningar ser dystra ut.
Jag tror det r ganska f hush ll som nu r knar med skattes nkningar. Dessutom r syssels ttningen p en s h g niv nu s fr gan r hur mycket mer den kan ka.
H g tillv xt i svensk ekonomi
Svensk ekonomi avslutade fjol ret ov ntat starkt. Tillv xten f r hel ret 2016 landade p 3,3 procent, enligt Statistiska centralbyr n (SCB). S v l hush llskonsumtion som utrikeshandel, offentlig konsumtion och investeringar driver p utvecklingen.
Under fj rde kvartalet steg BNP med 2,3 procent j mf rt med samma period ret innan. J mf rt med tredje kvartalet v xte BNP med 1,0 procent, enligt SCB.
Bed mare hade i genomsnitt r knat med en tillv xt p rsbasis p 2,4 procent och en tillv xt p kvartalsbasis p 0,9 procent i fj rde kvartalet, enligt Reuters enk t.