2015-07-02 07:45:06
Fr getecknen kring krisen i Grekland hopar sig. H r r en f rklaring f r dig som snabbt vill f rst vad som egentligen h nder.
Vad g r den grekiska krisen ut p ?
Grekiska staten balanserar inte sin budget. Staten spenderar mer n den f r in och m ste finansiera underskottet, vilket man gjort via l n som nu m ste betalas tillbaka, f rklarar Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom p Stockholms handelskammare.
Greklands dilemma r att man beh ver den sista delen av EU:s n dl n f r att kunna betala ett annat l n till den Internationella Valutafonden (IMF). Men den grekiska regeringen har sagt nej till det bud som Europas ledare har gett landet f r att f tillg ng till st dl net. Enligt Greklands regering har man d rf r inte pengar nog f r att betala IMF.
Hur b rjade krisen f r Grekland?
verbel ningstendenserna b rjade p 1980-talet d regeringen best mde sig f r att kraftigt expandera den offentliga sektorn och h ja levnadsstandarden utan att ha r d, s ger Andreas Hatzigeorgiou.
Enligt nationalekonomen Stefan de Vylder r grundorsaken snarare f rs mrad internationell konkurrenskraft sedan man gick med i EMU, vilket ledde till arbetsl shet, minskade skatteinkomster och v xande budgetunderskott.
Efter den internationella finanskrisen 2007 b rjade de internationella finansmarknaderna bli mer f rsiktiga med att l na ut. EU-l nder som inf rde euron st lldes inf r h rda budgetkrav men i efterhand visade det sig att siffrorna kring Greklands ekonomi inte st mde. Fram till finanskrisen kunde Grekland l na pengar till samma l ga r nta som andra eurol nder. Men r ntorna steg i samband med krisen och Grekland kunde inte l ngre betala.
Hur mycket har landet l nat?
L net som f rfaller den 30 juni r p cirka 15 miljarder kronor, som g r till IMF. Sammanlagt r Grekland skyldigt 175 procent av sin BNP.
Om man tar allt som produceras i Grekland under ett helt r skulle det fortfarande inte r cka f r att betala av den totala skulden. Bara tv l nder i v rlden har h gre skuld som andel av sitt BNP, Japan och Zimbabwe, s ger Andreas Hatzigeorgiou.
Vad inneb r tstramnings tg rderna?
IMF har l nat ut pengar till Grekland i tv omg ngar - mot krav p reformer vilket Grekland genomf rt i olika steg. Bland annat kr ver man h jd pensions lder, str ngare regler f r bidrag, s nkta pensioner, s nkta l ner och stora neddragningar i den offentliga sektorn. Vissa menar dock att tg rderna skadar mer n de hj lper, p pekar Stefan de Vylder.
2010 b rjade tstramningarna och trojkan (Internationella Valutafonden, EU-kommissionen, Europeiska Centralbanken) har hela tiden sagt "n sta r v nder det", vilket det inte har gjort. Fr n Greklands h ll menar m nga att det inte g r att forts tta med sv ltpolitiken.
Kan landet bli bankrutt?
Regeringen har sj lva sagt att de har brist p resurser f r att betala tillbaka l nen, ven om premi rminister Alexis Tsipras ocks sagt att l ner och pensioner inte r hotade. Ekvationen g r inte ihop och enligt Andreas Hatzigeorgiou finns stor risk att staten g r p tom tank, vilket skulle sl h rt mot den grekiska allm nheten.
Landets ekonomi har krympt med en fj rdedel sedan krisen b rjade 2009. L nerna har sjunkit med ungef r 20 procent och m nga greker har f tt det betydligt s mre. Pensionerna r betydligt l gre n snittet i eurozonen men m nga hush ll r beroende av dem eftersom de tar in ldre personer i sitt hem. Ett av fyra hush ll r beroende av pensionsutbetalningarna.
Varf r skriver man inte av l nen och r ddar Grekland?
Det finns olika teorier. Det befaras att det inte kommer att l sa situationen p sikt, eftersom Grekland kanske d forts tter med sitt l nebeteende, menar Andreas Hatzigeorgiou.
Man vill ocks knyta l nen till krav p reformer. Dessutom r man r dd att andra l nder ska kr va samma sak, s kallade spridningseffekter.
Vad h nder om Grekland g r ut ur eurosamarbetet?
Ingen vet vad som h nder vid ett s kallat grexit . Andreas Hatzigeorgiou tror att bankerna skulle forts tta h lla st ngt tills Grekiska centralbanken f rberett en ny valuta.
Jag tror att det skulle bli kaosartat och skapa en betydande inflation, eftersom Grekland r beroende av varor fr n andra l nder. Risken r att en kris byts mot en annan.
Stefan de Vylder menar att det ocks kan finnas en oro f r att det skulle g bra f r Grekland om landet l mnar eurosamarbetet, eftersom det kan inspirera andra. L nder som Island har terh mtat sig b ttre fr n krisen n euro-l nderna, p pekar han.
Det finns m nga exempel p att det g tt b ttre n olyckskorparna f rutsp tt.
Vad h nder nu med det grekiska folket?
Ingen vet exakt. M nga offentliganst llda riskerar att inte f l n den h r m naden. Men Adedy, de offentliganst lldas fack, menar nd att man inte ska g med p kraven.
Det kommer att bli beska piller hur man n agerar, s ger Andreas Hatzigeorgiou.
TT
Publicerad:29 juni 2015 - 16:20
Uppdaterad:30 juni 2015 - 17:20