2012-09-06 10:27:26
Uppdaterad i dag 11:00. Publicerad i dag 10:12
R ntes nkningen var v lkommen men kunde g rna ha varit nnu st rre, menar Swedbanks chefsekonom Cecilia Hermansson. B de hon och hennes kollega p SBAB Tor Borg tror att s nkningen p sikt f r effekt inte bara p svensk ekonomi utan ocks p bol nen.
Cecilia Hermansson var inte helt s ker p att Riksbanken faktiskt skulle s nka styrr ntan p torsdagen. Att den nu gjorde det tolkar hon som att de s nkningsvilliga duvorna i direktionen, som tidigare varit i minoritet, nu f tt st rre geh r.
Det r sv rt att helt utr na effekten av en 0,25-s nkning, men den g r att vi kan f lite st rre efterfr gan och mindre stigande arbetsl shet.
Den kan ocks bidra till att kronan inte st rks mer, men det r os kert, s ger Hermansson till DN.se
Den starka kronan r ett problem f r exportindustrin.
Tor Borg, chefsekonom p SBAB, hade gissat att Riksbanken skulle v nta med s nkningen till oktober och v lkomnar ocks tg rden.
Det r bra med tanke p det l ga inflationstrycket och l get i omv rlden, s ger han till DN.se.
Cecilia Hermansson hade g rna sett att Riksbanken s nkt med en halv procentenhet p en g ng. Som det blev nu hoppas hon att man plockar fram den terst ende ammunitionen och s nker ett steg till i oktober.
Tor Borg gillar d remot att Riksbanken g r f rsiktigt fram och s nker i sm steg.
Den svenska styrr ntan ligger fortfarande en halv procentenhet ver euroomr det, som s nkte senast i juli.
Det finns ytterligare m jligheter att s nka, och det r inte bara f r att ECB ligger l gre, ven om det g r att vi f r ett f r stort gap och potentiellt en starkare krona, menar Cecilia Hermansson.
Utan framf r allt r det f r att det r svaga data i svensk ekonomi nu. Ink pschefsindex l g p l ga 45,1 f r industrin i m ndags. Skulle den utvecklingen forts tta finns det absolut m jlighet att s nka r ntan mer.
M nga s ger att det inte l ngre finns ett tydligt samband mellan styrr ntan och bor ntorna. S v l Cecilia Hermansson som Tor Borg tror dock att det kan komma en effekt ven f r vanligt folk med bol n.
Jag tror det finns ett samband, ven om det inte m rks p en g ng. Det finns m nga andra faktorer som p verkar bol ner ntorna, men ver tid kan man se att det finns en koppling till styrr ntan, s ger Hermansson.
Ja, det sl r igenom. Bol ner ntorna kommer inte att g ner lika mycket, men de kommer att p verkas, och det kar efterfr gan hos hush llen, s ger Borg.
B da chefsekonomerna avf rdar risken f r att r ntes nkningar i det h r l get kan skapa ytterligare verhettning och verbel ning p bostadsmarknaden.
Cecilia Hermansson:
Vi har en avkylning p bostadsmarknaden nu. Det r inget argument f r att inte s nka. D remot ska man inte ligga f r l gt f r l ng tid, man ska vara snabb upp t ocks .
Tor Borg:
Det k nns f rh llandevis stabilt p bostadsmarknaden f r tillf llet. Det finns bol netak och amorteringskrav som d mpar efterfr gan n got. Samtidigt finns en bostadsbrist som h ller uppe priserna. Det r krafter som tar ut varandra.
Anders Bolling
anders.bolling@dn.se