2012-04-10 10:00:21
Publicerad 2012-04-09 13:12
Obetalda skatter r ett stort svart h l i Greklands ekonomi. Nu tar grekerna hj lp av Kronofogden och Skatteverket f r att l ra sig att driva in skatt.
De lever i ett kaos, s ger Ann Olsson p Kronofogden i telefon fr n Aten.
Hon ansvarar f r ett projekt d r tre personer fr n Kronofogden och Skatteverket i olika omg ngar under v ren r p plats i Aten.
Vi f rs ker st tta s att de s sakteliga hittar en metod f r att l ngsiktigt f in sina skatter, s ger Ann Olsson.
EU:s specialenhet som ska hj lpa Grekland att genomf ra alla reformer de lovat f r att f sina tv stora r ddningspaket, har runt 50 anst llda i Bryssel och Aten.
Dessutom anlitas experter fr n Sverige och andra EU-l nder i s rskilda projekt. Till exempel hj lper danskar och fransm n till att f in skatter fr n v lb rgade greker, och spanjorer fr n stora f retag.
EU-kommissionen har lovat ge r d om hur man n rmar sig de schweiziska bankerna, eftersom enorma belopp tros ha verf rts dit fr n grekiska bankkonton.
Det r sv rt att f insyn ver tillg ngar i exempelvis schweiziska banker, s ger Lotta Gustafsson p Skatteverket, som ocks r p plats i Aten.
Det kan ocks vara komplicerat att till exempel utm ta stora yachter i hamnen.
Enligt den grekiska arbetsgruppen r det inte s m nga som har m jlighet att k pa just nu, och de som kan vill inte visa att de har pengar, s ger hon.
I en ny rapport fr n EU:s specialenhet pekas skatteomr det ut som ett prioriterat omr de att f ordning p . Politikerna kan besluta om hur m nga nya skatter som helst, men f r man inte in dem g r de ingen nytta f r statskassan.
Totalt bed ms de utest ende skatteskulderna uppg till 60 miljarder euro, men bara 8 miljarder r knas som m jliga att driva in.
Svenskarna p plats ber ttar om sv righeter att f ut nytt t nkande och beslut om f r ndringar till de 250 lokala skattekontoren som har stor sj lvst ndighet. Tanken r att de ska bli m nga f rre fram ver, vilket kan minska m jligheterna till korruption och ministerstyre som r ett problem i dag.
Bilderna p protesterande greker har varit m nga de senaste ren. Ilskan r stor mot h rdh nta nedsk rningar och mot att l ngivarna EU, ECB och IMF har experter p plats i Aten f r att vervaka att grekerna g r vad de lovat. Framf r allt har protesterna riktats mot Tyskland, som har varit tuffast i kraven p att grekerna m ste sanera sin konkursm ssiga ekonomi.
Men svenskarna p plats har tagits emot v l.
Vi st r ju lite utanf r som svenskar, s ger Ann Olsson.
Men vi m rker grekernas frustration. Det r kaos p flera s tt och m nga k nner sig kanske ocks vervakade.
Maria Davidsson/TT
EU pushar f r grekisk f r ndring
EU-kommissionen inr ttade i juli 2011 en s rskild enhet f r att st dja Greklands reformarbete. F rutom runt 50 anst llda i Bryssel och Aten, anlitas experter utifr n i specifika projekt, till exempel fr n Skatteverket och Kronofogden.
M nga delar i det grekiska samh llet ska reformeras, inte enbart skatteindrivningen. H r r n gra exempel d r specialenheten agerar:
Regionalst d, milj och transport
Budgetpolitik och skatter
Finanssektorn
Offentlig upphandling och konkurrens
Arbetsmarknaden
Privatiseringar