2012-03-22 10:11:01
Publicerad 2012-03-21 07:33
Foto: Paul Hansen Att skaffa ett tredje barn r ett st rre projekt och enligt trebarnspappan Tobias Talltorp, h r med dottern Signe, f rklaringen till att de flesta v ljer att ha tv .
Babyboomen i Sverige r ver och n gon ny r inte att v nta. Den r dande samh llstrenden r att barnaf dandet som l nge kt upp och ned har stabiliserats, sp r Statistiska centralbyr n i en ny framtidsprognos.
Vi tror inte att det kommer att bli n gra fler dramatiska upp- och nedg ngar f r kvinnors fruktsamhetstal, s ger Lotta Persson, som arbetar med befolkningsprognoser p Statistiska centralbyr n (SCB).
Fruktsamhetstalet visar hur m nga barn som f ds ett visst r, f rdelat p samtliga kvinnor i fertil lder (16 45 r). I fjol var fruktsamhetstalet 1,9 och det r den niv n som SCB nu tror att Sverige kommer att ligga kvar p , och det under en mycket l ng tid.
Hur kan ni dra den slutsatsen? Fruktsamhetstalet har ju varierat kraftigt under 1900-talet och ven r rt sig hittills under 2000-talet?
Det kommer troligen inte att ske f r ndringar i samh llet p samma s tt i forts ttningen. Orsakerna till de upp- och nedg ngar som har varit kommer inte tillbaka, s ger Lotta Persson.
P 1970-talet dalade fruktsamhetstalet. F rklaringen till det anses vara att kvinnorna d hade sv rt att f rena arbete och barn.
De sv righeterna finns inte kvar i samma utstr ckning. Exempelvis har barnomsorgen byggts ut och f r ldraf rs kringen har f rb ttrats.
Kring 1990 var det dags f r en babyboom igen. Fruktsamhetstalet steg till ver 2,0, men sj nk sedan till en bottennotering 1999.
Den nedg ngen var konjunkturdriven och p verkad av omstruktureringar i samh llet. Det nya d var att allt fler valde att utbilda sig allt l ngre f r att f ett jobb. Det ledde till att vi fick fler mammor som f dde barn senare i livet, eftersom de flesta v ntar med att skaffa barn tills utbildningen r klar. D r r vi n i dag och vi tror att den h r situationen kommer att best eftersom utbildningskravet kommer att finnas kvar, s ger Lotta Persson.
SCB r knar med att medel ldern p f rstag ngsmammorna har stabiliserats p dagens niv , det vill s ga 29 r, och att den kommer att ligga kvar d r.
Under senare r har det talats om en trend med att ha tre barn.
Att den finns bekr ftar Lotta Persson, men den r cker inte till f r att p verka landets f delsesiffror.
Om trenden med ett tredje barn kommer att best r sv rare att f rutse eftersom det valet r konjunkturk nsligt, men det kan mycket v l vara s att vi kommer att ligga kvar p dagens niv av familjer som skaffar ett tredje barn.
I maj kommer SCB:s nya prognos om fruktsamheten i Sverige. Pro gnosen str cker sig fram till 2060 och den kommer att skilja sig fr n den som publicerades i fjol.
Mycket talar f r att vi h jer antagandet som vi gjorde d om att fruktsamhetstalet skulle g ned. Nu talar v ra data som sagt f r att vi i st llet ligger kvar p dagens niv , s ger Lotta Persson.
Annika Carlsson
annika.carlsson@dn.se