Dr mmar om D-mark

2011-12-27 05:27:06

23 december 2011 kl 14:36

Tio r efter eurons inf rande kan man fortfarande anv nda D-mark i Tyskland tminstone p en julmarknad i Berlin. D r pratar n jda kunder om att det var b ttre f rr. Det r de inte ensamma om att tycka, unders kningar visar att ver h lften av tyskarna vill ha tillbaka sin gamla valuta.

Det ngar hett om den glasmugg med gl hwein Dragan Simunovic st ller ner p disken. Vi befinner oss p en av Berlins alla otaliga julmarknader och f r den kopp julst mning Dragan serverar vill han ha tre euro. Eller sex D-mark om jag hellre vill det.

Enbart nu i helgen har vi f tt in ett par hundra mark. S v l 100-marksedlar som mynt, fast vi ger tillbaka v xeln i euro, s ger Dragan Simunovic och ber ttar att kunderna tycker att det r kul att de kan betala med D-mark och att det m rks att det r eurokris.

De flesta r inte n jda med euron. Det m rker man. Jag h r st ndigt folk s ga att det vore b ttre om vi hade kvar D-marken, s ger Dragan som sj lv kommer fr n Kroatien och inte har n got nostalgiskt f rh llande till den gamla valutan.

Det r just nostalgi som r nyckelordet. Julmarknaden heter Nostalgischer Weinachtsmarkt och f rutom att den marknadsf r sig som extra gammaldags mysig, s kan man allts betala med D-mark i alla mat- och dryckesst nd. Och att tyskarna r nostalgiska n r det g ller sin gamla valuta r ingen verdrift. D-marken var en symbol f r den v lf rd och stabilitet landet upplevt sedan andra v rldskriget, och det var h gst motvilligt det tyska folket sl ppte ifr n sig marken i utbyte mot att omv rlden st dde den tyska terf reningen f r drygt tjugo r sedan.

Det r det m nga som ngrar idag. De unders kningar som gjorts visar att en majoritet av tyskarna nu vill ha tillbaka D-marken, en siffra som v xt snabbt i eurokrisens sp r. I maj 2008, innan Lehman Brothers fall och finanskrisens utbrott, svarade 34 procent att de ville terinf ra marken. I oktober i r publicerade tidningen Stern en opinionsm tning, gjord av opinionsinstitutet Forsa, d r 54 procent av de tillfr gade ville ha sin gamla valuta tillbaka. I forna DDR var den siffran nnu h gre, d r ville hela 67 procent byta till D-mark igen. ven andra unders kningar som publiceras med j mna mellanrum, visar liknande resultat.

P en restaurang n gra kvarter bort fr n julmarknaden f rklarar Ulrike Gu rot, Tysklandschef f r den europeiska tankesmedjan ECFR, att de senaste rens utveckling gjort tyskarna betydligt mer europaskeptiska.

F rr fanns det en grundinst llning om att euron var bra f r Tyskland. Den har n stan f rsvunnit. Nu rapporteras det enbart om hur vi f r st f r kostnaderna f r Sydeuropas l nefest, s ger Ulrike Gu rot och l gger till att alla studier visar att Tyskland med sin stora exportindustri r det land som profiterat mest p eurons inf rande.

Problemet r att folket inte k nner till det. De har inte f tt ta del av vinsten som stannat hos exportbolagen. Samtidigt har l neutvecklingen i princip st tt stilla f r anst llda det senaste decenniet, s ger Ulrike Gu rot. Hon ber ttar att m nga r irriterade och att till och med hennes pensionerade mamma ringde f r en tid sedan och ville prata om euroobligationer.

Hon hade f ljt nyhetsrapporteringen och var otroligt uppr rd. Varf r ska vi ta ver Greklands och Italiens skulder. Det var inte det vi gick med p , ber ttar Ulrike Gu rot, som sj lv r f r EU och euron och vill se ett f rdjupat samarbete.

Man beh ver inte prata l nge med m nniskor h r i Tyskland, euroanh ngare som motst ndare, f r att m rka att det finns en irritation ver att det r tyskarna som f rv ntas ta notan f r eurokrisen. Fr n ekonomer som vanligt folk h rs ofta argument som att vi har skurit ner och sparat och gnetat. Nu m ste de g ra samma sak .

Tillbaka till julmarknaden vid paradgatan Unter den Linden h ller Dragan Simunovic upp gl hwein till arbetskamraterna Harry Kluge och Peter Ludwig. De klagar ver att det blivit dyrt.

F rr kostade en gl hwein 3 mark, nu tar de 3 euro. Dubbelt s mycket. Jag h ller med de som kallar euro f r teuro. Allt har blivit dyrare, s ger Harry Kluge.

Therese Larsson Reporter N ringsliv

08-13 51 21 therese.larsson@svd.se

OBS: Jag har pl tat fr n marknaden + enk t. Jag har en D-mark i v skan om vi skulle vilja pl ta den. Foto p Ulrike Gu rot finns ocks inlagt. /Therese

ENK T:

Harry Kluge (blond)

- Jag tycker att det r en superbra id att man kan betala med D-mark. Det lockar garanterat hit folk. Inte minst i dessa tider n r folk oroas ver Grekland och Spanien och inte vet vad som kommer att h nda s dr mmer sig nog m nga tillbaka till markens dagar. Vi vanliga m nniskor har ju inte dragit nytta av euron s som f retagen gjort.

Peter Ludwig (glas gon)

- Jag har vant mig vid euron och tycker att det r praktiskt att slippa v xla p semestern. Tyskland r ett exportland och jag tror inte att folk saknar D-marken. Men viss r det ett kul grepp h r p marknaden. Fast de som s ger att allt blivit dyrare med euron har r tt.

Ulrike Urban (blond)

- Jag har inga k nslor f r D-marken, men jag var i och f r sig bara 14 r n r euron inf rdes. Men jag vet att det r m nga ldre som saknar den och som inte skulle ha n got emot att f tillbaka D-marken igen. Jag gillar euron, men tycker nd att det r en kul tanke att man kan handla f r mark h r.

Wenissa Rieger (lite kraftigare)

- Jag tror att euron kommer att krascha och att vi alla kommer att g i konkurs. Det r inte felt nkt att man kan betala med D-mark h r. Jag r knar faktiskt fortfarande om allt i mark.

Jag r pessimistisk n r det g ller framtiden, vi borde b rja med att kasta ut grekerna ur eurozonen.

DET H R G LLER SAKEN:

Tyskarna hade ett v ldigt k nslom ssigt f rh llande till D-marken. Den blev en symbol f r den tyska terh mtningen och den period efter kriget som i folkmun g r under namnet Wirstschaftswunder (ekonomiskt under). D-marken var en stabil och stark valuta, och efter att den f rsvann klagade m nga tyskar p att allt blivit mycket dyrare med den gemensamma euron. n idag uppger m nga tyskar att de fortfarande r knar om alla priser till D-mark.

Det finns enligt den tyska centralbanken idag 172 miljoner D-marksedlar och 24 000 miljoner mynt utest ende. De uppg r sammanlagt till ett v rde av 13,7 miljarder D-mark, vilket motsvarar 7 miljarder euro eller runt 63 miljarder kronor. En stor del ber knas vara f rsvunna eller bortgl mda, andra ligger i myntsamlingar eller som souvenirer i folks byr l dor. Enligt Bundesbank befinner sig dessutom en betydande del i utlandet. D-marken anv ndes som parallellvaluta i bland annat Jugoslavien och flera andra l nder i steuropa.

FAKTA:

D-marken inf rdes i V sttyskland den 21 juni 1948, och i V stberlin tre dagar senare. Den ersatte d den tyska Reichsmark. Den 1 juli 1990 blev den ven officiell valuta i DDR, inf r terf reningen samma h st.

Den 1 januari 2002 inf rdes eurons sedlar och mynt i 12 EU-l nder. D hade euron funnits som elektronisk valuta i tre r. D-marken var giltig som betalningsmedel fram till 28 februari 2002.

Pfennig- och D-markmynten tillverkades fram till 1996. Mellan 1997-2001 gjordes enbart ett litet antal mynt, fr mst till olika samlarserier.

D-marken kan fortfarande l sas in hos den tyska centralbanken. Det finns ingen tidsbegr nsning p hur l nge inv xling kan ske.

I Tyskland fick den nya valutan snabbt smeknamnet teuro, en ordlek p euro och teuer som betyder dyrt.

1 DM=0,51129 euro 1 euro=1,95583 DM