2011-11-17 09:58:41
En gemensam EU-skatt r inte l ngt borta, tminstone inte enligt f rra statsministern G ran Persson. Han tror dessutom att det kan bli dyrt f r Sverige att st utanf r euron n r medlemsl nderna f rdjupar samarbetet.
Det r i en intervju i Dagens Industri som G ran Persson ger sin bild av eurokrisens effekter. Han sp r en framtid med f rdjupat samarbete inom eurozonen och en ny gemensam skatt. Enligt Persson r ttar l nderna nu till den brist som fanns inbyggd i valutaunionen fr n start, med en nationell finanspolitik och en europeisk penningpolitik.
- Det f rsta steget r redan p g ng, med en lagstiftning som stramar upp budgetprocessen i eurol nderna. Sedan f r vi troligen starkare sanktioner. Jag f rutser ocks att vi inom en n ra framtid kommer ha den f rsta europeiska skatten, s ger G ran Persson till tidningen och svarar p f ljdfr gan varf r han tror det med ett jag r tillr ckligt erfaren f r att f rst att det h nder .
- Jag har aldrig tyckt om tanken p en europeisk skatt. andra sidan m ste man se verkligheten som den ser ut. Eurol nderna m ste ha gemensamma resurser f r att hantera kriser.
G ran Persson forts tter resonemanget med att f rklara att det g ller att hitta en skattebas som r l tt att identifiera och som inte flyttar och att det r viktigt f r Sverige att man f r ordning p valutaunionen. Men han tror ocks att det f rdjupade samarbetet kan medf ra stora kostnader f r Sverige. Han tar Schweiz som exempel. Precis som Sverige r det en liten ppen ekonomi, och d r tvingades man nyligen knyta schweizerfrancen till euron eftersom den blev f r stark.
- Det kan mycket v l ske ocks i Sverige. Det r l tt att se hur en s dan utveckling kan g i g ng. Och n r v l valutorna drivs upp t r ett exportorienterat land ohyggligt s rbart, s ger G ran Persson och l gger till ett om det v l h nder kan det g fort .
G ran Persson som idag r konsult p kommunikationsbolaget JKL, var f r ett svenskt intr de i eurosamarbetet vid folkomr stningen 2003, och han tror fortfarande att det r dith n vi r p v g.
- Jag utesluter definitivt inte att ett svenskt medlemskap ligger ganska n ra. Kraften i utvecklingen f r oss dit t, s ger G ran Persson till Dagens Industri. Argumentet r att fria avreglerade marknadskrafter m ste ha en politisk motkraft, och enligt Persson finns det ingen annan motkraft n eurosamarbetet.
Therese Larsson
08-13 51 21 therese.larsson@svd.se