2011-02-24 12:28:00
Risken att bli avlyssnad r inte enda anledningen till att kryptera sina chattar p n tet. Potentiellt kan kunskapen r dda liv, menar Christopher Kullenberg.
Kullenberg r doktorand i vetenskapsteori vid G teborgs universitet och f rfattare till boken Det n tpolitiska manifestet . Enligt honom finns flera anledningar till att l ra sig det h r med kryptering ven om det kan tyckas kr ngligt.
Det uppenbara sk let r det r l tt att avlyssna n gon annan p internet. Om man vill prata med sina v nner utan att n gon lyssnar s r enda s ttet att kryptera fr n sig sj lv till den man r i kontakt med.
Annons:
I dag erbjuder flera kommersiella bolag kryptering som f ljer med de egna produkterna. Ett s dant exempel r Skype. Men ven om intentionen r god s kvarst r problemet att f retaget Skype fortfarande kan ta del av dina samtal och chattar.
Ett exempel d r r att kinesiska staten kan ta del av Skype information; den kan ocks avlyssna Skype. D har vi genast ett problem, s ger Christopher Kullenberg.
Men om det nu r s vikigt att kryptera sin information, varf r r vi s d liga p det?
Dels r det en teknisk tr skel att verstiga. Dels tycker vi inte att det r v r uppgift att g ra det. Vi t nker att v r bank ska ta ansvar f r krypteringen s att v ra kreditkort skyddas. Samma sak g ller n r vi chattar.
Det r s llan vi t nker p att vi kan g ra det sj lva. Och att det r d det blir b st.
Vilka r d riskerna med att inte kryptera sin information? Christopher Kullenberg menar att faran f r gemene man brukar uppenbaras f rst d kreditkortsnummer och konton har kapats. Och v gen dit g r ofta genom enklare ing ngar som Facebook eller n got mejlkonto.
D r r vi generellt sett d liga p att skydda oss. Men om kaparen v l har f tt in en fot i din sf r s letar den sig l tt vidare.
Kullenberg p pekar ocks att ett samtal mellan Stockholm och G teborg kanske inte avlyssnas av n gon hemlig polis. Men om samtalet i st llet leder till Egypten eller Kina s blir situationen genast en annan:
D kan man r kna med att m nga vill veta vad man pratar om. D kan man inte f rlita sig p kommersiella tj nster som Facebook och Skype.
B sta alternativet, enligt Christopher Kullenberg, heter Off The Record Messaging (OTR) och finns beskrivet i artikeln intill. Tumregeln r visserligen att inget tekniskt system r att lita p till hundra procent alla program kan kn ckas men genom att anv nda OTR h jer man ribban f r eventuella spioner avsev rt.
Man m ste hela tiden v ga sin insats mot vad som kan h nda. Din granne kan sannolikt inte avlyssna dig om du anv nder OTR, men skulle du prata med Wikileaks i USA s kanske NSA skulle kn cka det.
r kryptering n got som du uppmanar gemene man att l ra sig?
Ja. Jag tycker att alla b r l ra sig att kryptera p samma s tt som alla b r l ra sig att simma.
Om man ramlar ur en b t s r det bra att kunna ta n gra simtag. P samma s tt r det med n tet: om man ramlar ut p ett vervaktat internet s r det bra att kunna kryptera. Det f r ndrar inte folks liv att kunna prata s kert med n gon, men det ger en frihet att veta hur man g r tillv ga f r att g ra det.
Dessutom, menar Kullenberg, s skulle liv kunna r ddas. Det i dag mest br nnande exemplet har vi i Egypten.
Globalt r det h r v ldigt viktiga kunskaper. I m nga l nder r det viktigt att kunna kommunicera utan att bli avlyssnad av styrande regim. Mycket av det som nu p g r i v rlden skulle m b ttre om kryptering var del av det, s ger han och h jer ett varningens finger:
Det finns alltid en risk f r att kryptering blir en politiskt br nnande fr ga. M nga stater tycker helt enkelt inte om att de inte har fullst ndig kontroll ver informationen. D rf r finns anledning att i framtiden f rsvara kryptering politisk. Och f r att kunna g ra det fullt ut r det bra att veta lite mer om hur det fungerar.
Jenny Stiernstedt
jenny.stiernstedt@dn.se