2011-03-04 13:18:52
Introduktion
I del 2 introducerade vi begreppet volatilitet, och fick l ra oss att det r viktigt att j mf ra den implicita volatiliteten f r likv rdiga optioner/warranter om vi ska hitta den som r b st priss tt. Men det r inte bara den implicita volatiliteten som r viktig att h lla reda p , det finns flera andra faktorer som avg r om optionen r k pv rd. Exakt hur stor betydelse varje faktor har beror p vilken strategi/filosofi du har som handlare. I denna delen kommer vi f rklara vilken information som kan utl sas av de olika faktorerna, sen r det upp till dig som investerare att sj lv avg ra vilka som r extra viktiga f r dig.
Precis som tidigare kommer vi anv nda termen optioner i texten och p peka n r de skiljer sig fr n warranter.
K nslighetsm tt - Greker
Det finns ett antal olika k nslighetsm tt f r optioner som f s fram genom att derivera Black-Scholes formel med avseende p vissa parametrar. Eftersom de vanligaste av dessa betecknas med grekiska bokst ver s har de f tt namnet Greker . Om vi exempelvis deriverar Black-Scholes formel med avseende p underliggande kommer vi f fram ett m tt p hur mycket optionen r r sig d vi har en liten r relse i underliggande. Detta m tt betecknas med den grekiska bokstaven delta (Δ), och kallas f ljaktligen just delta.
Ett annat m tt, kallat theta, f r vi fram genom att derivera Black-Scholes formel med avseende p tiden. Detta talar om hur mycket optionen r r sig d vi f rflyttar oss en liten bit fram i tiden.
Det g r derivera med avseende p andra parametrar, eller med avseende p flera parametrar, men vi kommer endast titta p de viktigaste. De vanligaste r underliggande delta, tiden theta, underliggande 2 g nger gamma, volatiliteten vega (eller kappa) och r ntan rho. Observera att dessa m tt endast talar om hur mycket optionen teoretiskt ska r ra sig d vi har en mycket liten r relse i just den/de parametrar som vi deriverat med avseende p . Om exempelvis underliggande r r sig och r ntan ndrar sig samtidigt s kommer vi inte veta hur optionens pris ndrar sig genom att bara titta p en av delta eller rho, vi m ste v ga in b da.
Delta
Vi b rjar med att titta p delta. Detta r ett m tt p hur mycket optionens pris r r sig vid en liten r relse i underliggande. S g att vi har en option med delta 0,5 och en underliggande aktie som har kursen 50 kr. Om aktien stiger med 1 kr, till 51 kr, s ska optionen stiga med 0,5 kr. Om aktien sjunker med 1 kr s ska optionen sjunka med 0,5 kr. En option som har ett delta 0,9 r tre g nger k nsligare f r f r ndringar i aktiepriset n en option med delta 0,3.
Eftersom k poptioner stiger n r aktien stiger, och s ljoptioner stiger n r aktien sjunker s kan vi se att delta f r k poptioner alltid ska vara positiv och delta f r s ljoptioner alltid ska vara negativ. En option kan aldrig ha ett delta som r st rre n 1. Deltav rdet f r k poptioner ligger d rf r mellan 0 och 1, f r s ljoptioner ligger deltav rdet mellan 0 och 1.
Delta r helt enkelt ett m tt p hur m nga aktier din optionsposition motsvarar. Men trots det kommer det inte vara samma sak att k pa 300 aktier som att k pa 1000 optioner med ett delta p 0,3. De 1000 optionerna har tillsammans ett delta p 300, och r r sig s ledes 300 kr d aktien r r sig 1 kr, precis som de 300 aktierna kommer g ra. Men deltat r inte konstant, det beror p aktiekursen, r ntan, l ptiden och volatiliteten. N r n gon av dessa parametrar ndrar sig s kommer deltav rdet ocks att ndra sig. F r mindre r relser i aktien kommer nuvarande delta ge ett korrekt v rde men f r st rre r relser kommer ocks delta att ndra sig. Det g ller f r vrigt alla greker att de bara ger ett korrekt v rde f r sm r relser.
En regel som r praktisk att k nna till r att at-the-money optioner (d.v.s. l senkursen r lika med nuvarande aktiekurs) har ett delta p cirka 0,5. Vad som kan vara lite opraktiskt r att deltav rdet bara ger hur m nga kronor optionen stiger eller sjunker vid en r relse i aktien. En option som kostar 15 kr och har ett delta p 0,5 kommer r ra sig 0,5/15 = 3,3 % d aktien r r sig en krona. En option som kostar 5 kr och har ett delta p 0,5 kommer r ra sig 0,5/5 = 10 % d aktien r r sig en krona. D rf r kunde det vara bra med ett m tt som s ger hur m nga procent optionen r r sig d aktiekursen r r sig en procent. Det finns ett s dant m tt som ofta kallas elasticitet eller h vst ng.
Elasticitet/H vst ng
Elasticiteten r ett m tt p hur m nga procent optionen r r sig vid en liten r relse i underliggande. Elasticiteten f r k poptioner kan ta v rden mellan 0 och 100, f r s ljoptioner tar den v rden mellan 0 och -100. En elasticitet p -3 talar om att optionen stiger 3 % d aktien sjunker 1 %.
Elasticiteten kan vara bra att h lla koll p d du vill veta hur stor utv xling du f r genom att k pa en viss option. Om din marknadstro r att du r s ker p att en aktie ska stiga inom kort s vill du givetvis ha en option med s h g elasticitet som m jligt. Men en h g elasticitet betyder ocks en h g risk, n r det g r t fel h ll blir r relsen ocks stor. Om du inte r helt s ker i din marknadstro kan det d rf r vara bra att v lja en lite l gre elasticitet och ist llet l gga mer vikt p andra faktorer.
Spread
Nu kommer vi till ett m tt som det r ganska enkelt att se bara genom att titta p den aktuella kursen, n mligen spreaden mellan k p- och s ljkurs i optionen. En h g spread betyder att det r stor skillnad mellan k p- och s ljkurs, bara genom att k pa och direkt s lja kommer man d dra p sig en f rlust.
Trots att det r enkelt att se spreaden kan det vara bra att f den sammanfattad som ett procentuellt m tt. En spread som ser liten ut kan, om man tittar lite n rmare, vara riktigt stor. Exempelvis ger k pkursen 4,95 kr och s ljkursen 5,15 en spread p cirka 4 % medan en k pkurs p 0,05 kr och en s ljkurs p 0,6 kr, en spread som kan se ganska liten ut, ger en spread p cirka 17 %. Du kommer allts f rlora 17 % av ditt satsade kapital bara genom att k pa och direkt s lja en option som ha en spread p 0,05 / 0,06.
Spreaden r viktig att ha under kontroll, en stor spread kan ge upphov till en k nnbar f rlust trots att din marknadstro inte sl r fel speciellt mycket. Ofta r det en liten spread i optioner med h g likviditet eftersom det d finns m nga k pare och s ljare, mer om detta under rubriken likviditet nedan.
Vega
Vega r v r andra grek, d.v.s. ett k nslighetsm tt som f s ur Black-Scholes formel. Vega talar om hur mycket optionens v rde f r ndras vid en liten r relse i volatiliteten. Ni som har l st den f reg ende delen vet att det r den implicita volatiliteten som ing r i optionens pris. D rf r r det r relsen i den implicita volatiliteten som vega s ger n got om, hur den historiska standardavvikelsen (historisk volatiliteten) i aktien ser ut beh ver inte spela in.
Ett vega p 0,015 s ger att optionens pris ska ka 0,015 kr d den implicita volatilteten kar med 1 %, och optionens pris ska minska med 0,015 kr d den implicita volatiliteten minskar 1 %. Vega r positiv f r b de k p- och s ljoptioner eftersom b da kar i v rde n r den implicita volatiliteten kar. Genom att de p verkas av volatilitet ger optioner den gentemot aktier unika m jligheten att handla i volatilitet. Den som tror p en kad implicit volatilitet ska k pa optioner, medan den som tror p en minskad implicit volatilitet borde st lla ut optioner (observera att det inte r m jligt att st lla ut warranter).
Sv righeten ligger naturligtvis i att f rutse hur den implicita volatiliteten kommer utvecklas. Som vi l rde oss i f rra delen r den implicita volatiliteten marknadens skattning av den framtida volatiliteten. Om marknaden v ntar sig os kerhet, med mycket kurssv ngningar, s kommer den implicita volatiliteten att stiga. F r att tj na pengar p detta g ller det att ligga f re marknaden s man redan har en position som gynnas av en viss r relse i volatiliteten.
F r warranter har vi situationen att volatiliteten (priset) best ms av en akt r, emittenten. Den som vill ha st rre chans att tj na pengar i denna marknaden ska d rf r l ra sig hur emittenten agerar n r det g ller ndringar i implicita volatiliteten. Ofta f ljer warranternas implicita volatilitet den implicita volatiliteten f r optioner.
Theta
Theta r en grek som s ger hur mycket optionen tappar i v rde under en dag, f rutsatt att allt annat r of r ndrat (precis som f r alla andra greker). Det r allts ett m tt p hur tiden gr per ur optionens v rde. Om Theta exempelvis r -0,05 f r en option betyder det att optionen teoretiskt b r tappa 0,05 kr i v rde till n sta bankdag. Theta r praktiskt taget alltid negativ, en option ska minska i v rde d l ptiden blir kortare f rutsatt att allt annat r of r ndrat. Optioner med kort tid kvar till l sendagen har ett mer negativt theta n optioner med l ngre l ptid. Nedan kan vi se en schematisk bild p hur optionens tidsv rde minskar med l ptiden.
Som vi kan se accelererar minskningen mot slutet, detta betyder att theta blir mer negativ allt snabbare. Fr n bilden kan enkelt f rst varf r tiden arbetar till f rdel f r den som st ller ut optioner.
Eftersom det finns en stark koppling mellan l ptid och theta blir det inte lika viktigt att h lla koll p theta n r man skaffat sig lite mer erfarenhet och utvecklat en k nsla f r hur tidsv rdesminskningen beror av l ptiden, d r cker det att h lla koll p kvarvarande l ptid. Men innan man skaffat sig den erfarenheten r det viktigt att ha theta i bakhuvudet. Vi kan ju klart se fr n bilden ovan att den r viktigt vid korta l ptider. M nga har faktiskt som strategi att enbart st lla ut optioner med kort l ptid kvar eftersom dessa minska s snabbt i v rde. Observera att det enbart r m jligt att st lla ut optioner, f r warranter r detta inte m jligt.
Gamma
Den sista greken vi ska titta p r gamma. Gammav rdet talar om hur mycket delta ndrar sig vid en liten r relse i aktien. Vi p pekade tidigare att delta inte r konstant, utan ndrar sig d aktiekursen ndrar sig. Gamma r just ett m tt p hur mycket delta ndrar sig vid en f r ndring i aktiekursen. Genom att titta p gamma kan vi se om det nuvarande deltav rdet kommer vara n gorlunda konstant d aktiekursen ndrar sig, eller om delta kommer f r ndra sig mycket.
Gamma r alltid positiv och kan ses som ett m tt p hur best ndigt v rt deltav rde r, vid ett l gt gammav rde kommer delta att ligga relativt still vid kursr relser f r underliggande.
Gamma kan ge en f rklaring till varf r optioner har ett tidsv rde. Vi t nker oss att vi k per 1000 optioner med delta 0,3 och blankar 300 aktier. D ska v r position vara neutral, om aktiekursen stiger en 1 kr f rlorar vi 300 kr p v ra aktier samtidigt som v ra optioner ska stiga med 0,3*1000 = 300 kr. Men gamma s ger att delta kommer ka n r aktiekursen kar, s optionen kommer g upp lite mer n 300 kr. Om aktiekursen sjunker en 1 kr f rlorar vi 300 kr p v ra aktier samtidigt som v ra optioner ska sjunka med 0,3*1000 = 300 kr. Men gamma s ger att delta kommer g ner n r aktiekursen minskar, s optionen kommer g ner lite mindre n 300 kr. Vi kommer d rf r tj na pengar vare sig aktien r r sig upp eller ner. Som kompensation f r detta f r optionen ett tidsv rde ut ver realv rdet.
Likviditet
Likviditeten r ett m tt p hur stor handeln r i ett visst v rdepapper. En stor likviditet betyder att det r flitig handel. Om det r liten handel i ett finansiellt instrument, oavsett om det r en aktie, en option eller n got annat, s finns det risk att prisbilden blir ryckig och oj mn. En enskild k pare eller s ljare kan d ut va stor p verkan p kursen. Det kan ocks vara sv rt matt f igenom en aff r till ett pris du r n jd med.
Likviditeten kan m tas b de i m nga optionskontrakt/warranter som oms tts och i f r hur m nga kronor det sker handel. Likviditeten i kronor f r v l anses vara det mest informativa m ttet eftersom vissa optioner kan ha mycket l gt eller h gt styckpris.
En h g likviditet g r ofta att spreaden mellan k p- och s ljkurs blir mindre eftersom det finns m nga k pare och s ljare. Ist llet f r att enbart kolla p spreaden kan man titta b de p likviditet och spread. En h g likviditet indikerar att den l ga spreaden f rmodligen kommer h lla i sig, medan spreaden kan ndras mycket i ett instrument med l g likviditet.
I warranter garanterar market makern att alltid st lla k p- och s ljkurser med en viss minsta spread. D rf r r det inte alltid lika viktigt att kontrollera likviditeten i warranter. Men market makern kan ofta agera inom ganska vida spreadintervall s likviditeten r inte oviktig. Vissa market makers kan ocks vara d liga p att st lla kurser n r det r mycket dramatik p marknaden, d r det mycket viktigt att likviditeten r h g s att det finns andra k pare.
L senpris och l ptid
Till sist har vi sparat l senpris och l ptid. Dessa 2 faktorer som r viktiga var f r sig ,och de kan ofta nv ndas som en ungef rlig m ttstock f r flera andra faktorer.
Optioner med en l senkurs som ligger strax ver, f r k poptioner, eller strax under, f r s ljoptioner, nuvarande aktiekurs r ofta de som r r sig fortast. Om optionerna har en h g implicit volatilitet r det l senkurser som ligger lite l ngre ifr n nuvaranade aktiekurs som r r sig fortast.
En option med kort l ptid har vanligtvis ett stort negativt theta, vi har ju sett att tidsv rdet minskar fortare och fortare ju n rmare l sendagen vi kommer.
L senpris och l ptid kan ocks anv ndas som ett ungef rligt m tt p likviditet. Optioner med l senkurs som ligger l ngt fr n nuvarande aktiekurs har ofta s mre likviditet, detsamma g ller optioner med en l ng kvarvarande l ptid.
Det finns mycket mer att l ra
Nu har vi f tt en inblick hur priss ttningen fungerar och vad som r viktigt att t nka vid handel. Det finns mycket mer att l ra b de om priss ttningen och om olika k nslighetsm tt. F lj med i marknaden, l s p och fr ga p forum s kommer du kunna l ra dig mer hela tiden.