2010-11-19 08:45:37
Publicerat 2010-11-17 13:48
M nga skulle vilja g ner i arbetstid. Men t rs inte av r dsla f r att karri ren ska bli lidande. Samtidigt f r vi allt sv rare att koppla av p den begr nsade fritid vi har. Det konstaterar sociologen Paul Fuehrer i en aktuell doktorsavhandling.
Fuehrer disputerade tidigare i h stas vid Stockholms universitet med avhandlingen Om tidens v rde .
Han tycker att begreppet v lf rd inte bara ska spegla materiella v rden, utan ocks inbegripa tiden som en tillg ng. Han beklagar att inget politiskt parti l ngre p allvar verkar f r en allm n arbetstidsf rkortning. Luther sitter alltj mt stadigt p de flesta svenskars axlar, och en slutsats Paul Fuehrer drar r att f rv rvsarbetet fortfarande tj nar som absolut m ttstock f r v rdet av v ra vriga aktiviteter.
Annons:
F r sin avhandling har han intervjuat 130 personer i Stockholm, S dermanland och J mtland.
De flesta sade sig v lja kortare arbetstid med stagnerande l n framf r en stor l neh jning och en of r ndrad arbetstid.
I praktiken var dock valet inte lika l tt.
M nga, inte minst kvinnorna, var oroliga f r att kortare arbetstid skulle inneb ra att de blev omsprungna i karri ren, konstaterar Paul Fuehrer.
En klassiker r en l ng f r ldraledighet f ljd av deltidsarbete:
En kvinna som var konsult sade att hon n stan aldrig tr ffade sina arbetskamrater, eftersom hon mest arbetade ute hos kund. nd verkade kollegerna, n r hon jobbat deltid n gra r, se p henne som en person som inte fullt ut satsade p jobbet. Hon k nde sig tvungen att g upp till heltid.
I unders kningen fanns n gra f personer som aldrig reflekterade ver att g ner i arbetstid. Paradoxalt nog de som arbetade 60 70 timmar i veckan och tj nade ver 100.000 kronor i m naden.
De tyckte inte att n gon annan kunde g ra deras jobb lika bra som de sj lva. Och f r dem var ledighet inte n got efterstr vansv rt, eftersom det inte var statush jande.Dessa tre ville hellre ha ett rej lt l nelyft.
D kunde de byta till den d r st rre segelb ten, eller ntligen kunna k pa det d r huset i Toscana.
Fritiden r heller inte alltid s rskilt avkopplande, konstaterar Fuehrer. De senaste decenniernas stora ut kning av utbudet inom fritids- och upplevelseindustrin utg r i sig en stressfaktor. Och ju st rre ekonomiska m jligheter hush llet har, desto fler lockande valm jligheter st r till buds.
Vi vill kunna g ra flera saker samtidigt. Kulturella aktiviteter som kr ver mycket tid och fokuserad uppm rksamhet, som teaterbes k, hamnar l ngt ner p prioriteringslistan f r m nga.
F r att fr mja fokus b r vi alla v rna om den nnu icke h rt inbokade tiden i v ra almanackor, tycker trebarnspappan Fuehrer, som sj lv under lediga dagar f rs ker leva lite som sin katt: sova mycket, strosa runt, fika och umg s.
T nk p l ngfredagen f rr i tiden. D fick man inte ens spela musik. Det var j ttetrist. Men det manade till eftertanke, man tvingades tagga ner lite och ta det lugnt.