2010-07-29 12:07:27
Publicerat i dag. 07:48
Statens int kter fr n fortk rningsb ter har kat lavinartat de senaste ren. Orsaken r fler fartkameror och h gre b tesbelopp. Samtidigt menar kritiker att polisen satsar fel.
Polisens jakt p fartsyndare har blivit en kassako. Staten tj nar m ngmiljonbelopp p personer som bryter mot trafikreglerna. F rra ret drog polisen in ver 671 miljoner kronor i s kallade ordningsb ter, d r den st rsta delen kommer fr n trafikbrott. Beloppet kan j mf ras med 285 miljoner kronor r 2005, visar siffror som Dagens Nyheter har tagit del av. kningen motsvarar ver 135 procent.
Vi vill inte trycka p pengarna. Vi g r inte detta f r att tj na pengar, utan snarare f r att f rb ttra trafiks kerheten, s ger Bengt Svensson, kommissarie p Rikspolisstyrelsen.
Annons:
Ordningsb ter r den enklaste formen av b ter och utf rdas direkt av en polisman. kningen beror dels p h jda b tesbelopp, dels p nya och effektivare fartkameror. Numera finns ver tusen kameror i Sverige fast placerade l ngs n rmare 300 mil v g. Samtidigt utvecklas ny teknik som ska kunna st llas upp p vissa str ckor d r det periodvis g r mycket trafik.
Vi t nker exempelvis p sommartrafiken mot land, eller fj lltrafiken under sportlovet. D r vi p r tt st lle vid r tt tidpunkt och det kan nog ocks ka f rst elsen f r v ra insatser, s ger Bengt Svensson.
Antalet utf rdade b ter fr n fartkameror har kat fr n 5.274 stycken f r fem r sedan till 64.836 stycken f rra ret. Exakt hur mycket pengar de sammanlagt drar in till statskassan r d remot oklart.
Ur trafiks kerhetssynpunkt bed ms dock kamerorna ha haft stor nytta.
De r effektiva eftersom man f r ner medelhastigheten med fem kilometer i timmen. D r knar vi inte precis vid kameran utan vid hela det markerade avsnittet, s ger sten Johansson, expert p trafiks kerhet vid Trafikverket.
En stor del av inkomst kningen beror ven p h jda b tesbelopp. I oktober 2006 f rdubblades exempelvis b terna f r att k ra bil mot r tt.
Samtidigt f r polisens satsning kritik fr n Motorm nnens riksf rbund som anser att fartkameror och frekvent hastighets vervakning r fel v g att g .
Det r m jligt att det r bra med int kter till staten, men det kommer inte att g ra att vi kommer till r tta med trafiks kerhetsproblematiken, s ger Motorm nnens vd Maria Spetz.
Hon tycker i st llet att polisen ska satsa mer p att bek mpa exempelvis rattfylleri i st llet f r att b tf lla bilister.
Det vore mycket b ttre att hastigheterna s nktes p grund av att det var fler poliser p v garna. D skulle man ven kunna f tag p folk som k r berusade, drogp verkade och folk som k r vertr tta.
Kristoffer rstadius
kristoffer.orstadius@dn.se