2010-06-14 13:55:46
V lkommen till Fondskolan!
Hur en fond har g tt p kort sikt s ger v ldigt lite om hur den kommer g i framtiden. N r du v ljer en fond r det ist llet n gra helt andra saker du b r titta extra noga p . Vilket betyg fonden har f tt r en av dem. Vilka de andra r f r du reda p i v r Fondskola.
Skolan best r av de 6 avsnitt du ser nedan plus ett avslutningsprov. B rja med att klicka p "Starta skolan"!
Fonder - s fungerar det
Det finns m nga bra sk l att placera i fonder
Du ger en liten del av m nga f retag
En fond r en samling tillg ngar som gs av alla som satt in pengar i fonden. N r du k per andelar i fonden f r du en liten del av alla de innehav som finns i fonden. Om en fond inneh ller aktier i 70 olika f retag blir du indirekt aktie gare i alla de 70 bolagen. Vilka tillg ngar som finns i fonden best ms av dess fondbest mmelser. Fondbest mmelserna fastst lls av fondens f rvaltare och m ste godk nnas av Finansinspektionen. I aktiefonder finns enbart aktier, i r ntefonder finns bara r nteb rande tillg ngar, i blandfonder finns s v l aktier som r nteb rande tillg ngar, och i hedgefonder finns b de aktier och olika derivat. Alla fonder m ste f ra register ver sina andels gare.
Fondbolag f rvaltar ditt kapital
Fondbolaget sk ter f rvaltningen av fonden. F r att f f rvalta en viss fond m ste fondbolaget f tillst nd fr n Finansinspektionen. F r att t cka kostnaderna f r f rvaltningen, och kanske f en vinst, tar fondbolaget ut en avgift ur fonden. Fondbolagets ekonomi r avskild fr n fondens: ett fondbolag f r aldrig anv nda fondernas tillg ngar f r att t cka f rluster i det egna bolaget. Andels garna r inte ansvariga f r fondens f rpliktelser. Fondbolag gs vanligen av banker, f rs kringsbolag eller v rdepappersbolag.
Fonder underl ttar riskspridning
Att investera i en enskild aktie inneb r en relativt h g risk. Ett s tt att minska risken r att k pa m nga olika aktier, vilket kan vara sv rt rent praktiskt. I en aktiefond sprids riskerna automatiskt eftersom fonder m ste inneh lla aktier fr n minst 16 olika f retag, och i m nga fonder finns nnu fler. Detta medf r att du sprider ut risken p m nga olika bolag p ett enkelt och billigt s tt. Utg ngspunkten r att h gst fem procent av f rm genheten i en aktiefond f r vara placerad i ett enskilt bolag. Dock f r upp till 40 procent av fondens v rde best av innehav som r st rre n fem procent. F r dessa innehav f r maximalt tio procent av fondf rm genheten placeras i varje enskilt bolag. Den risk en sparare tar beror ven p vem som f r f rtroendet att f rvalta hans eller hennes pengar. Det faktum att fonder i allm nhet f rvaltas av erfarna personer med rutin av v rdepappersf rvaltning kan minska risken f r spararen.
NAV r fondens b rskurs
V rdet p fonden best ms genom att marknadsv rdet p alla fondens tillg ngar best ms och summeras. N r v rdet p fondandelarna ska best mmas dras f rvaltningsavgiften bort fr n fondv rdet och sedan divideras detta v rde med det totala antalet andelar. D f r man fram fondandelens NAV (net asset value). Det r den kursen du kan se p Avanza och p tidningarnas fondsidor. F r de flesta fonder best ms NAV en g ng per dag, men det finns ven fonder som kurss tts en g ng i veckan, m naden eller kvartalet.
Utdelningen kan terinvesteras direkt
Utdelning l mnas fr n fonden f r att fonden ska kunna kvitta skatten p de utdelningar som fonden erh llit. Syftet r att undvika dubbelbeskattning. Utdelningen kan l mnas kontant eller terinvesteras direkt i nya andelar. Utdelningen r knas som kapitalinkomst. Det inneb r att skatten r 30 procent.
Rapporter ger viktig information
En viktig informationsk lla r de obligatoriska rapporter som ges ut av fondf rvaltarna. Fonderna ger ut dels en rsber ttelse, och dels en halv rsredog relse f r r kenskaps rets f rsta sex m nader.
Enligt fondlagen ska redog relserna inneh lla "den information som beh vs f r att bed ma varje v rdepappersfonds utveckling och st llning". Vilka uppgifter som ska finnas med best ms av Finansinspektionen. En stor del av denna information hittar du p v r fondtj nst.
Olika sorters fonder
R ntefonder
Risken i en fond beror p dess placeringsinriktning. Fonder som placerar i r nteb rande v rdepapper med korta l ptider har l g risk. Placerar fonden i l nga obligationer blir risken n got st rre. Fondf rvaltarnas prognoser om r ntans utveckling styr valet av l ptid p fondplaceringarna. Penningmarknadsfonder placerar fr mst i v rdepapper p penningmarknaden, allts v rdepapper med en l ptid p h gst ett r. Obligationsfonder placerar fr mst p obligationsmarknaden, allts i v rdepapper med l ptider p mer n ett r.
Blandfonder
Blandfonder som placerar b de i aktier och r nteb rande v rdepapper inneb r en l gre risk n renodlade aktiefonder. Blandfonder placerar b de i aktier och r nteb rande v rdepapper och kan kombinera placeringar i Sverige med utlandsplaceringar. Vissa har i sina fondbest mmelser angett procentsatser f r vardera placeringsomr det, medan andra anv nder strategin att f rvaltaren sj lv avg r f rdelningen utifr n l get p marknaden.
Indexfonder
Dessa fonder st r under passiv f rvaltning d r m ls ttningen r att f lja den genomsnittliga utvecklingen av bolagen p b rsen. Det inneb r att avkastningen b r f lja b rsens genomsnitt.
Globala aktiefonder
Globala aktiefonder placerar kapitalet p b rser ver hela v rlden. En f rdel med att sprida ut ditt sparande p olika marknader r att den avkastning du f r inte helt och h llet best ms av utvecklingen i ett visst land. Sparar du i en fond som placerar utomlands tillkommer dock en valutarisk. Om kronan stiger eller sjunker i v rde p verkar det v rdet p din placering.
Regionfonder
I aktiefonder som placerar i vissa regioner, till exempel Europa eller Asien, r risken n got h gre n i globala aktiefonder eftersom placeringarnas v rde beror p den ekonomiska utvecklingen i regionen.
L nderfonder
I aktiefonder som placerar i ett enda land, s kallade l nderfonder, r risken h gre n i globala fonder och regionfonder. Utvecklingen i det aktuella landet avg r till stor del hur fonden kommer att utvecklas.
Branschfonder
Fonder som placerar i en enda bransch har h g risk. Samtidigt ger dessa fonder m jlighet att satsa pengar i en viss n ring som bed ms ha stark tillv xt fram ver.
Hedgefonder
Hedge r ett engelskt ord f r skydd, och hedgefonder kan vara ett s tt att sprida risken n r marknaden r orolig eftersom de inte beh ver vara beroende av marknadsutvecklingen. En hedgefond har i regel friare placeringsregler n vanliga fonder. Hedgefonder har det gemensamt att de kan anv nda flera finansiella instrument, allt fr n att k pa eller s lja l nade aktier eller obligationer till att handla i derivatinstrument som optioner och terminer. Riskerna kan vara sv ra att bed ma eftersom hedgefonderna placerar i flera olika sorters v rdepapper.
S tj nar du pengar p fonder
Fonder - ett bra alternativ
Fonder r ett alternativ till enskilt aktiesparande och dessutom ett alternativ till vanligt banksparande. Men det finns m ngder av olika v rdepappersfonder, s hur ska du veta vad du ska v lja? Och hur skapar du en l nsam fondportf lj?
Till att b rja med b r du fundera p f ljande fr gor:
1) Hur stora risker r jag beredd att ta med pengarna?
2) N r beh ver jag pengarna?
3) Hur mycket kan jag spara?
Riskens betydelse f r avkastningen
Allt fondsparande inneb r en viss risk. Det betyder att du kan f rlora delar av eller hela beloppet du investerat. Men risk beh ver inte bara vara negativt. H gre risk inneb r samtidigt chans att tj na mer pengar. Olika fonder har olika riskniv er. R ntefonder har oftast relativt l g risk, men i r ntefonder d r en stor del av innehavet r obligationer med l ng kvarvarande l ptid r sv ngningarna betydligt st rre n i fonder som har papper med kort l ptid. I de f rstn mnda fonderna blir risken allts st rre. F r aktiefonder g ller tumregeln att ju mer specialiserad fonden r, desto st rre blir risken. En fond som enbart placerar i ett enda land eller i en enda bransch blir mer k nslig f r f r ndringar n en bredare fond.
Hur l ng tid du har t nkt dig att spara b r p verka risktagandet. Om du beh ver pengarna relativt snart b r du investera i en fond med l g risk. D undviker du tillf lliga sv ngningar som kan nagga ditt sparkapital i kanten. Men om du sparar p flera rs sikt kan du v lja fonder med h gre risk, eftersom tillf lliga nedg ngar d kan hinna j mna ut sig i det l nga loppet. En f rlust eller vinst uppst r ju i praktiken inte f rr n d du s ljer dina fondandelar.
En aktiefondportf lj kan till exempel inneh lla n gra olika fonder som har olika inriktningar och kompletterar varandra. En v rldsfond med bred inriktning kan kombineras med en fond som investerar i n gon region du tror kan f en bra utveckling, och kanske ven med en branschfond som r inriktad p verksamheter du tror kommer att ha god tillv xt.
Generellt g ller allts sambandet att h g risk ger chans till h g avkastning. Men n r du ska v lja fond ska du f rst s f rs ka hitta en som du tror kan ge s h g avkastning som m jligt i f rh llande till den riskniv du har valt.
Fonder som har g tt bra p senare tid beh ver inte n dv ndigtvis forts tta att g ra det ven i forts ttningen. I vissa fall kan det till och med vara en bra id att spara i fonder som har g tt d ligt en tid de kan ha placerat i regioner eller sektorer som har haft problem en l ngre period och d rigenom blivit nedv rderade. Kanske har regionens eller branschens aktier sjunkit mer i v rde n vad som kan anses motiverat. D kan det finnas chans till v rde kningar i framtiden.
Viktigt att fundera p innan du v ljer fond
N r du v ljer fond r det n gra saker du b r titta extra noga p f r att ditt sparande ska utvecklas p b sta s tt p l ng sikt. M nga tittar enbart p den utveckling en fond har haft p kort sikt och v ljer en som g tt bra kanske den sista m naden. Hur en fond g tt p kort sikt s ger v ldigt lite om hur den kommer g i framtiden. Du b r lyfta blicken lite grand. Viktiga faktorer att ta h nsyn till r ist llet vilket betyg fonden har f tt. I betyget v gs flera olika faktorer in, bland annat fondens historiska utveckling p lite l ngre sikt. Viktigt r ocks att titta p vilka avgifter fonden har. P n gra r g r en liten skillnad i avgift mellan tv fonder ganska stor skillnad. Slutligen b r du ocks titta p hur l nge den person som sk ter fonden, f rvaltaren, har haft hand om fonden. Har en fond med h gt betyg precis bytt f rvaltare kanske den inte g r lika bra i framtiden. Alla dessa uppgifter och m nga fler kan du hitta p Avanzas fondtj nst.
Om du best mmer dig f r att b rja fondspara hos Avanza r det bara att ppna en dep hos oss och s tta in pengar eller fonder p den. Sedan kan du handla de fonder du vill ha och f lja den dagliga utvecklingen f r dina andelar p v r webbtj nst.
Skattefr gor
G voskatt
Lagen om arvsskatt och g voskatt har upph vts i och med rsskiftet (2004-2005). F r mer info klicka h r
F rm genhetsskatt
F rm genhetsskatten avskaffades i Sverige r 2007.
Reavinster och reaf rluster
Kapitalvinstskatten p reavinster r 30 procent. Reaf rlust vid f rs ljning av aktiefonder kan kvittas mot reavinster p till exempel aktier eller andra aktiefondsandelar. Reaf rluster f r inte sparas. Om du inte har n gra reavinster fr n f rs ljning av aktiefonder kan 70 procent av f rlusten kvittas mot andra typer av kapitalinkomster, till exempel reavinster p andelar i r ntefonder. Andelar i r ntefonder beskattas enligt s rskilda regler p samma s tt som r nteb rande papper. Reaf rluster p marknadsnoterade r ntefondandelar och utgiftsr ntor r fullt avdragsgilla. Reavinster p r ntefondandelar beskattas fullt ut med 30 procent. Observera att ett fondbyte r knas som en f rs ljning och ett k p. Bytet omfattas d rmed av reavinstbeskattning.
Skatt p utdelning
Som fondsparare kan du f utdelning p dina fondandelar. Utdelningen beskattas som kapitalinkomst med 30 procent, ven om utdelningen l mnas i form av nya fondandelar.
Kontrolluppgifter och deklaration
Fondbolagen rapporterar uppgift om reavinst och reaf rlust vid f rs ljning av fondandelar. Avanza l mnar rapport om erh llen utdelning och inneh llen skatt, liksom fondandelsinnehav. Rapporteringen sker till Riksskatteverket. Har du f renklad sj lvdeklaration finns f rs ljningar av svenska fondbolags fonder f rtryckta p blanketten.
Tips
Aktiesparklubbar
En aktiesparklubb r en klubb d r personer gemensamt sparar i aktier eller till exempel fonder. En aktiesparklubb bedrivs oftast som ett enkelt bolag. Ett s dant bolag bildas genom att ett avtal uppr ttas mellan medlemmarna. I detta avtal anges f ruts ttningarna f r verksamheten. Det enkla bolaget r ingen juridisk person, har inget eget organisationsnummer och beh ver inte registreras hos PRV. En aktiesparklubb kan vara kund hos Avanza.
Premiepension PPM
Hur fungerar pensionssystemet?
Sverige har ett allm nt pensionssystem. Denna pension best r av tre delar: inkomstpension, premiepension och, f r vissa, garantipension. Tillsammans ers tter dessa best ndsdelar det gamla systemets folkpension och ATP. Nytt r ocks att du sj lv f r v lja n r du vill bli pension r. Du kan som tidigast g i pension vid 61 rs lder. Ju senare du g r i pension, desto h gre blir din pension. Premiepensionen r det mest omtalade inslaget i det nya systemet. Det r den delen av pensionen som du sj lv kan p verka genom att v lja fonder.
Den nya pensionen grundar sig p din livsinkomst. Allts kommer i princip alla pengar du tj nar fr n 16 rs lder att ber ttiga till pension. Du f r dock bara pension f r dina inkomster upp till ett visst tak. Av l nen g r 18,5 procent till pensionsavgifter. 2,5 procentenheter av dessa pengar s tts undan till premiepensionen och investeras i de fonder du v ljer (f r dig som r f dd f re 1954 g ller en l gre procentsats).
V rdet av dina fondandelar registreras p ditt eget premiepensionskonto hos Premiepensionsmyndigheten PPM. Pengarna ronm rks f r dig och betalas ut n r du sj lv g r i pension.
PPM r en statlig myndighet vars uppgift bland annat r att bokf ra och genomf ra alla k p och f rs ljningar av fondandelar som medborgarna beg r. Myndigheten ansvarar f r alla premiepensionskonton och de beslutar ven om utbetalning av premiepensioner.
Du kan handla med ditt PPM-innehav antingen via dem eller direkt genom Avanza. Att aktivera m jligheten att handla med PPM via Avanzas sajt kostar ingenting och du kan g ra det direkt p sajten under fliken "Pension & F rs kring" och d refter "PPM". D rmed f r du ocks snabbt en b ttre helhetsbild av din privatekonomi.
Testa dina fondkunskaper!
H r kan du testa dina kunskaper. Var noga med att g igenom fondskolan f rst.
1. Vad betyder NAV-kurs?
Net asset value, dvs det v rde en andel i fonden har
Navigeringskurs, dvs de f reskrifter fonden har f r sina placeringar
Net avans value, dvs hur mycket pengar som finns i fonden
2. Vilka r f rdelarna med att spara i fonder?
M nga andelar, h g risk och l g avkastning
Bra riskspridning, professionella f rvaltare och l tt att placera i utlandet till l g kostnad
M nga fonder att v lja p , bra P/e-tal och l ga NAV-kurser
3. Vilken av f ljande fonder har h gst risk?
Blandfond
R ntefond
Aktiefond
4. Hur m nga olika aktier m ste en aktiefond minst inneha?
Minst 10 olika aktier
Aktier fr n minst 16 olika f retag
Mellan 10 och 20 beroende p fondf rm genhet
5. Vad r viktigast att titta p inf r ett fondk p?
NAV-kursen, utvecklingen p 1 m nad och vad f rvaltaren heter
Fondens betyg, dess avgifter och hur l nge f rvaltaren sk tt fonden
Utvecklingen p 1 m nad, vilket land fonden placerar i och NAV-kursen vid rsskiftet