2010-03-09 10:13:23
De senaste ren har lunchpriserna stigit kraftigt klart mer n priset p andra varor, visar statistik som DN tagit del av. Samtidigt kade snabbmatsrestaurangerna sin oms ttning. Risken finns att fler ter s mre, varnar h lsoexperter.
Mellan 1991 och 2003 kade dagens lunch mindre i pris n m nga andra konsumentvaror och restaurang gare har l nge klagat p att de inte tj nar n gra pengar p luncherna.
Men sedan 2004 har priset p dagens lunch stigit med 22 procent. Medan konsumentprisindex, snittet f r alla varor och tj nster, g tt upp 7,8 procent.
Under fjol ret kade snabbmatsrestaurangerna sin oms ttning med 4,1 procent. Det r den st rsta kningen bland alla restaurangtyper. Utvecklingen oroar h lsoexperter.
Lunchen r ett viktigt m l p dagen och jag tror att m nga r v ldigt prisk nsliga. Blir m ltiderna f r dyra underl ttar inte det att folk f r i sig nyttig mat, s ger Helen Bert us Forslund, dietist och forskare vid G teborgs universitet.
Stephan R ssner r professor och n ringsexpert p Karolinska institutet. Han betonar ocks vikten av en bra lunch.
S rskilt i Stockholm finns m nga singelhush ll och f r dem r lunchen dagens enda riktiga m ltid och d r det viktigt att man ter ordentlig, s ger R ssner.
Lunchfr mjandet r en stiftelse som vill fr mja bra luncher. Bakom stiftelsen st r bland annat Sveriges Hotell- och restaurangf retagare, SHR, och Accord Services som ger ut rikskuponger. Lunchfr mjandet skyller prisutvecklingen p staten och Skatteverket.
Staten tar fram ett lunchv rde varje r som styr storleken p rikskupongerna. I r h jdes v rdet p lunchen fr n 74 till 76 kronor och d h jer alla restauranger sina priser. I diskussionerna mellan SHR och Skatteverket vet jag att det var ett gr nsfall om man skulle h ja, s ger Jan Borg, projektledare p Lunchfr mjandet.
Men p Skatteverket anser man inte att h jningen av v rdet p lunchen varit prisdrivande.
Det r v ldigt sv rt att best mma vad f rm nen r v rd. En lunch kan kosta allt fr n 38 till 300 kronor och d rf r fastst ller vi en schablon f r dagens r tt, s ger skattejurist Birgitta von Euler.
Mikael Bondesson