2010-02-04 13:18:00
Publicerat i dag. 00:50
Finansmarknadsminister Mats Odell: Vi vill inf ra en ny sparform, obligatorisk flyttr tt f r pensionssparandet och se ver AP-fonderna. F r att f fart p tillv xten beh ver Sverige en politik som underl ttar sparande. Regeringen presenterar d rf r inom kort en ny sparandeform f r fonder, aktier och andra v rdepapper. Att k pa och s lja ger inga skattekonsekvenser och resultatet beh ver inte deklareras. Spararen betalar i st llet en l g, rlig schablonskatt och har full r str tt f r sina aktier. Vi p b rjar ocks under 2010 ett arbete som ska leda till obligatorisk flyttr tt f r allt pensionssparande, ven ldre f rs kringar. Det finns ven starka sk l att p nytt verv ga AP-fondernas struktur och regelverk, skriver Mats Odell.
Efter en skakig inledning kunde vi l mna ett os kert 2009 med viss optimism. Den finansiella kris som helt pr glade regeringens och myndigheternas insatser under v ren, v ndes under h sten allt mer mot stabilitet och f rhoppning om f rnyad tillv xt.
Det r v rt att komma ih g de mycket omfattande insatser som skattebetalarna gjort under krisens mest akuta skede. Statens taganden uppgick som mest till ver 1 100 miljarder kronor f r att h lla ig ng banksystemet och sl vakt om att hush ll och f retag hade tillg ng till l n p rimliga villkor.
Genom den stabilitetsfond som regeringen satte upp f r bankerna sj lva betala f r st den s att skattebetalarna, s l ngt som m jligt, h lls skadesl sa. Den grundinsats p 15 miljarder kronor som gjordes i fonden har nu v xt till det dubbla, vilket inneb r att Sverige kan g ur krisen med f rst rkta resurser att hantera n sta finanskris.
Kris tg rderna innebar ett n dv ndigt ingrepp i den fria marknadsekonomin f r att sl vakt om jobben och tillv xten. Samtidigt r jag som kristdemokrat vertygad om att statliga ingrepp i l ngden r skadliga f r den ekonomiska utvecklingen. D rf r m ste det vara en prioriterad fr ga att avveckla st d tg rderna och sl ppa fram sunda marknadskrafter s att de ter kan bidra till tillv xt och v lf rd.
Det r ocks h g tid att reformera den svenska finansiella sektorn s att den f rb ttrar m jligheterna f r spararna, kar investeringarna och l mnar ett positivt bidrag till terh mtningen i ekonomin. Det r en omfattande reformagenda som jag anser m ste genomf ras under loppet av 2010:
Ny sparandebeskattning. F r att f fart p tillv xten beh ver Sverige en politik som underl ttar sparande och aktivt gande i nya, v xande f retag. F r oss kristdemokrater har det under mandatperioden varit ett prioriterat m l att driva fram reformer som kar m nniskors m jligheter till eget gande, ansvarstagande och entrepren rskap. Sverige beh ver fler gare av k tt och blod och d kr vs nya, enkla sparformer som g r att fler uppmuntras att vara aktiva och engagerade i framtidens f retag.
Regeringen kommer under v ren 2010 att presentera en ny sparandeform som g r det m jligt att k pa och s lja fonder, aktier och andra v rdepapper utan vare sig skatte konsekvenser eller behov av att deklarera. Spararen betalar i st llet en l g, rlig schablonskatt baserad p tillg ngarnas v rde. Till stora delar p minner detta om kapitalf rs kringen, men med skillnaden att spararen f r full r str tt f r sina aktier. De som v ljer denna sparform kan aktivt k pa och s lja aktier utan direkta skattekonsekvenser, n got som ocks kommer att vara bra f r konkurrensen.
Obligatorisk flyttr tt f r pensionssparande. Allt fler svenskar har n gon form av privat pensionssparande vid sidan av den allm nna pensionen. M nga r dock inl sta i livsl nga avtal som ger litet inflytande eller flyttm jligheter f r den som r missn jd. Jag ser ett v xande konsumentintresse att sl vakt om att vi har en sund konkurrens om pensionspengarna i s v l avtalsf rs kringar som andra privata pensionsalternativ.
Sedan 2004 g ller flyttr tt f r alla nytecknade pensionsf rs kringar. Det r ocks m jligt f r pensionsbolag att frivilligt inf ra flyttr tt i ldre f rs kringar. Flera stora pensionsbolag forts tter dock att f rv gra sina kunder den m jligheten. Det r olyckligt f r b de konsumentskyddet och konkurrensen. Regeringen kommer under 2010 p b rja ett arbete som ska leda fram till obligatorisk flyttr tt f r pensionssparande.
versyn av AP-fonderna. Under finanskrisen har bristerna i AP-fondernas f rvaltning och styrning kommit i fokus. Kostnaderna r f r h ga samtidigt som resultatet av den aktiva f rvaltningen och vissa fonders strategiska beslut r nedsl ende. B rsfallet, kombinerat med andra faktorer, g r d rtill att rets pensioner efter flera r av reella f rb ttringar m ste skrivas ned.
Jag anser att det finns starka sk l att p nytt verv ga AP-fondernas struktur och regelverk. Avkastningen m ste f rb ttras, men fonderna ska ocks f rtj na allm nhetens f rtroende som gare. Riksdagen har tidigt slagit fast att fonderna ska ta h nsyn till etik och milj i sina placeringar och ta aktivt garansvar utan att ta n ringspolitiska h nsyn. Fondernas struktur ska inte heller leda till en osund maktkoncentration, otillr cklig riskspridning eller l pa risk f r politisk styrning. Detta r viktiga principer f r oss kristdemokrater som m ste beaktas n r AP-fondssystemet ses ver. Ett beslut om versynen tas i pensionsgruppen tidigt i r.
Kamp mot ekonomisk brottslighet. De finansiella systemen anv nds i allt st rre utstr ckning till ekonomisk brottslighet, b de i form av penningtv tt och f r att finansiera terrorism. Kriminellas angrepp mot kontanthanteringen, b de i stort och sm tt, har d rtill blivit ett allt st rre hot mot allm nhetens s kerhet och mot samh llets infrastruktur.
Under 2010 kommer ytterligare steg tas f r att minska m jligheterna f r kriminella att anv nda s v l betalningsv sendet som andra finansiella tj nster f r illegala ndam l. Regeringen har som m ls ttning att vidta de tg rder som kr vs f r att Sverige ska leva upp till kraven fr n det internationella penningtv ttorganet FATF. Jag vill d rtill samla olika intressenter f r att f fram konkreta tg rder som leder till att vi minskar risken f r r n och kar s kerheten kring hanteringen av kontanter i samh llet.
Detta r vad jag ser som n gra av de viktigaste reformerna p den svenska finansmarknaden under 2010.
Sverige har ocks ett fortsatt intresse av att driva p EU-samarbetet runt finansiella tj nster. Som ordf randeland hade vi en avg rande betydelse f r de framsteg EU-l nderna gjorde avseende finansiell tillsyn, kapitalt ckningsregler, bonusbegr nsningar och regelverk f r alternativa investeringsfonder. Arbetet med att implementera de beslut som togs kommer att vara en viktig del av 2010 rs beting.
Men vi m ste ven anstr nga oss f r att h lla reformtempot i EU uppe. Den nya kommissionen m ste s tta arbetet med att ta bort kvarvarande hinder f r en v l fungerande inre marknad f r finansiella tj nster h gt p agendan. Europa m ste ocks klara utmaningen att avveckla kris tg rderna och bygga en b ttre samverkan kring krishantering i gr ns verskridande banker.
Finanssektorn r och f rblir en nyckelbransch f r Sveriges och EU:s framtida v lst nd. Under krisen har regeringen v rnat om att hush ll och f retag haft tillg ng till krediter ven under ekonomiskt utmanande tider. Nu kan vi lyfta blicken och fokusera p att sl vakt om att Sveriges sparare ven i framtiden har tillg ng till det bredast m jliga utbudet av finanstj nster till de b sta m jliga villkoren. Vi har utm rkta f ruts ttningar att se till att Sverige i framtiden har en finanssektor i v rldsklass som bidrar till v lf rdens utveckling.
Mats Odell
kommun- och finansmarknadsminister (KD)
St rsta sparformen
Den st rsta sparformen f r hush llen r f rs kringssparande. Sparandet i individuella f rs kringar tredje kvartalet 2009 var 15 miljarder, vilket r h gre n tredje kvartalet 2008 d motsvarande siffra var 6 miljarder. Liksom f rsta och andra kvartalet 2009 var sparandet i kapitalf rs kringar relativt h gt, vilket r en sparform som r f rm nlig i tider med b rsuppg ng. Sparandet i kollektiva f rs kringar (d r ven PPM ing r) var 23 miljarder, varav PPM-sparandet stod f r 7 miljarder. Tredje kvartalet 2008 uppgick det kollektiva f rs kringssparandet till 32 miljarder.
K lla: Sparbarometern