2009-12-22 08:38:12
Bara en femtedel av alla bilf rare som f ngas av fartkameror f r att de k r f r fort b tf lls. Andelen minskar och polisen f rs ker nu vertala f retag att samarbeta mer i jakten p fartbusar.
Av de n stan 225.400 bilder som har kommit in till polisens central i Kiruna under perioden januari till och med november i r har bara cirka 49.900 lett till ordningsb ter. Det motsvarar en andel p 22 procent.
Det inneb r att andelen utf rdade b ter minskar j mf rt med samma period 2008. D utf rdades n stan 5.000 fler b ter, eller 28 procent av cirka 195.700 inkomna renden.
Trots att de fasta fartkamerorna kan ta bra bilder n r det r m rkt ute kan till exempel t tt sn fall, dimma och regn g ra att det inte blir n gra b ter. F r polisen inleder bara en f runders kning om fotot har god kvalitet. Har fotot d lig kvalitet kan rendet inte utredas utan avskrivs.
Bara det minsta lilla som g r att bilden inte r bra g r att man l gger ned rendet, b de p grund av r ttss kerheten och den arbetsinsats som kr vs, s ger Bengt Svensson, poliskommissarie p Rikspolisstyrelsen.
Det r ocks alltid f raren som r ansvarig och f r betala eventuella fortk rningsb ter. I m nga fall sitter f raren i en f retagsbil och polisen f rs ker nu f bolagen att samarbeta f r att kunna utf rda b ter.
Det r s m nga utredningar d r f retag som ger bilen s ger: Nej, vi har s m nga anst llda. Vi vet inte vem det r. Men det r inte fr ga om att f retagen ska tjalla utan att de ska ta sitt etiska f retagaransvar och trafiks kerhetsansvar, och d rf r har vi g tt i clinch med dem, s ger Bengt Svensson.
Det handlar om f retagets anseende, betonar han.
Vid sidan av de fartsyndare som kt fast med hj lp av fartkameror har det utf rdats omkring 150.900 b ter under perioden januari till och med november i r. H r har polisen anv nt sig av manuell m tning med hj lp av laserinstrument.
Det inneb r en marginell kning j mf rt med samma period f rra ret, d cirka 149.700 b ter utf rdades. R knas alla b ter ihop b de de fr n fartkameror och de fr n laserm tningar kan man konstatera att f rre bilister ker dit f r fortk rning. Drygt 200.800 b ter utf rdades fr n ny r fram till och med november en nedg ng med 1,7 procent j mf rt med samma period f rra ret.
Att f rre har b tf llts vid polisens laserinstrument beror p att fartkamerorna har tagit ver mer och mer av fortk rarplatserna. Vilket g r att polisen dels kan ha laser- vervakning p andra v gstr ckor men ocks kan koncentrera sig p annan vervakning p v garna, som bilf rarnas nykterhet och p tjuvar och r nare som far fram p v garna, s ger Bengt Svensson.
I tolv av 21 l n r det f rre som kt fast i polisens fartkontroller med laserinstrument. Det g ller bland annat i Blekinge, Gotland, J nk ping, Kalmar och Kronoberg.
St rst minskning st r sterg tland f r, som f rra ret fick 14.329 fortk rningsb ter och i r bara har f tt 11.696.
D remot har det varit ett bistert r f r bilisterna i Stockholms l n. De fick under perioden januari till november f rra ret n stan 13.700 fortk rningsb ter. I r har det blivit omkring 18 procent fler b teslappar.
Det beror f rmodligen inte p att stockholmare skulle vara v rre fartbusar n andra, snarare att polisen ndrat sitt s tt att jobba.
Trafik vervakningen har blivit effektivare i Stockholms l n i r j mf rt med f rra ret och tidigare r, s ger Bengt Svensson.