2009-02-12 08:20:07
Publicerad: 12 februari 2009, 11.21
Utl ndska studenter r i majoritet p de nya magister- och masterutbildningarna i Sverige. P vissa universitet och h gskolor r s m nga som nio av tio studenter inresta. F rv nande, enligt H gskoleverket.
I salen h rs ljudet av stolar som skrapar och papper som v nds. D och d r det n gon av eleverna som viskar n got till en annan. Ibland p svenska, ibland p engelska. P Kungliga tekniska h gskolan, KTH, i Stockholm har en grupp studenter samlats f r en vning i optimeringsl ra.
En av studenterna heter Montasser Ghachem och kommer fr n Tunisien. Han flyttade till Sverige f r att ta sin masterexamen och ville studera utomlands f r att f bra m jligheter att arbeta vidare med forskning.
I Tunisien r h gskolorna f r nya f r att ha hunnit etablera ett bra rykte. Skolorna i Sverige har ett bra rykte, undervisningen r p engelska och dessutom r Stockholm en trevlig stad.
Montasser Ghachem r inte ensam om att ha valt en svensk h gskola framf r hemlandets.
De flesta magister - och masterprogram p universitet och h gskolor i Sverige domineras av studenter fr n andra l nder. Det visar en analys f r l s ret 2007/08 som H gskoleverket publicerar i dag.
Analysen r den f rsta som gjorts efter att den nya utbildnings- och examensstrukturen inf rdes den 1 juli, bland annat mot bakgrund av Sveriges deltagande i den s kallade Bolognaprocessen som syftar till att fr mja r rligheten i Europa.
Vi visste att det var m nga inresande studenter totalt, men f rdelningen mellan l ros ten f rv nade mig, s ger Lena Eriksson som sammanst llt rapporten.
Hon tycker bland annat att det var verraskande att hela 99 procent av de 490 studenter som p b rjade masterprogrammen p Blekinge tekniska h gskola var utl ndska studenter.
Ursula Hass r rektor p skolan och ocks f rv nad ver siffran.
Det l ter extremt h gt.
Hon ber ttar att h gskolan, som m nga andra, har haft sv rt att rekrytera studenter till natur- och ekonomvetenskapliga program de senaste ren. D rf r har de satsat p att locka personer fr n andra l nder.
L ros tena f r bidrag baserat p antalet studenter och deras resultat. Men Ursula Hass s ger att det r duktiga studenter och en internationell milj som h gskolan efterfr gar, inte klirr i kassan.
Intresset f r natur och teknik r l gt och d r det givet att utl ndsk kompetens efterfr gas, men det r inte riktigt sant att det bara handlar om ekonomi.
ven p KTH i Stockholm jobbar man h rt f r att utbildningen ska ske i en internationell milj .
D f r man ett st rre urval av studenter. Det r ett bra s tt att knyta kontakter f r b de skolan och eleverna, s ger rektor Peter Gudmundsson.
Av de 1111 nyb rjarna p masterprogrammet l s ret 2007/08 var 95 procent inresta. Peter Gudmundsson s ger att han tycker att det r viktigt att det finns svenska studenter p utbildningarna.
Man kan luras av statistiken, men civilingenj rsstudenter l ser samma kurser som de p masterprogrammet.
En f rklaring till att svensk utbildning r s eftertraktad kan vara att den r gratis. Regeringen har under en tid arbetat med en proposition om att studenter utanf r EES-omr det ska betala f r att f l sa vid svenska universitet och h gskolor. Propositionen skulle ha lagts fram i h stas men har blivit f rsenad.
Peter Gudmunsson tycker att det verkar vara ett bra f rslag.
Jag r i grunden positiv, om det r kombinerat med bra stipendier. Vi r intresserade av duktiga studenter, inte bara de som har r d.
Antal nyb rjare p masterprogrammen:
L ros te:
Uppsala universitet
Antal: 588 Utl ndska studenter: 40%
Lunds universitet:
Anta: 913 Utl ndska studenter: 70%
G teborgs universitet:
Antal: 711 Utl ndska studenter: 42%
Stockholms universitet:
Antal: 681 Utl ndska studenter: 42%
Kungliga tekniska h gskolan:
Antal: 1 111 Utl ndska studenter: 95%
Chalmers tekniska h gskola:
Antal: 1 301 Utl ndska studenter: 37%
Blekinge tekniska h gskola:
Antal: 490 Utl ndska studenter: 99%