2016-11-24 07:07:24
Hush llen blir allt mer skuldsatta, visar nya siffror. Riksbanken larmar terigen om riskerna med det f r svensk ekonomi. Men flera ekonomer tror att skuldtaket i det n rmaste r n tt.
Svenska hush ll med bol n har kat sina skulder ytterligare det senaste ret. Skuldkvoten, det vill s ga vad man r skyldig i f rh llande till sin disponibla inkomst, vad man har kvar efter skatt, steg med fem procentenheter mellan juli 2015 och juli i r, till 343 procent.
Andelen hush ll med h ga skuldkvoter har ocks kat. Ungef r 618 000 hush ll r skyldiga mer n fyra g nger sin rsinkomst, enligt nya siffror som Riksbanken har tagit fram.
Att det h r r ett orosmoment i svensk ekonomi r Riksbanken inte ensam om att tycka.
Jag skulle s ga att riskerna i svensk ekonomi kar f r varje m nad som g r i takt med att hush llens skulder byggs upp, s ger Torbj rn Isaksson, chefsanalytiker p Nordea.
Oklart vilka som har buffertar
Riksbanken skriver i sin stabiliseringsrapport att hush llens stora sparande de senaste ren tyder p att de byggt upp buffertar f r att hantera till exempel h jda r ntor fram ver. Men det saknas information om hur tillg ngar r f rdelade mellan olika hush ll, p pekar banken. D rf r g r det inte att s ga om det r de mest skuldsatta hush llen som har de st rsta buffertarna.
Att sparkvoten r s pass h g r en lugnande omst ndighet. Men det r nd s att skulderna r stora, och ganska sm r ntef r ndringar kommer att k nnas f r hush llen, s ger Torbj rn Isaksson.
Men n gon prisnedg ng p bostadsmarknaden, som skulle kunna skaka om ekonomin, tror han inte p . Inte heller n gon stor prisuppg ng, vilket p verkar skulds ttningen.
V rt huvudscenario r att priserna i stort sett ligger still de n rmaste ren, beroende p att r ntan inte faller l ngre.
Amorteringskravet d mpar
ven Anna Breman, chefsekonom p Swedbank, tror p en d mpning p bostadsmarknaden, fr mst p grund av amorteringskravet.
De siffrorna som Riksbanken presenterat str cker sig fram till sommaren, n r amorteringskravet kom. Det vi har sett sedan dess r en tydlig stabilisering p bostadsmarknaden, speciellt i storstadsregionerna d r folk generellt sett har st rre l n, s ger hon.
Amorteringskravet borde ha inf rts tidigare, tycker Anna Breman. Men nu finns det, och det m ste bol netagarna f rh lla sig till.
Om skuldkvoten forts tter att stiga lika mycket som den gjort de senaste ren skulle jag tycka att det r ett problem. Men jag tror inte att den kommer att g ra det. Jag tror att vi kommer att f se en lugnare bostadsmarknad.
Fakta: Riksbankens stabiliseringsrapport
F r att hantera riskerna med hush llens kande skulder och situationen p bostadsmarknaden beh vs en kombination av tg rder. Riksbanken f resl r exempelvis en begr nsning av hur mycket hush llen f r l na i f rh llande till sin inkomst, ett s kallat skuldkvotstak.
D rut ver beh ver storbankernas likviditet och kapitaltillg ng s kras f r att minska riskerna i svensk ekonomi, anser Riksbanken.
D storbankerna r exponerade p flera marknader anser banken bland annat att Finansinspektionen b r st lla krav p likviditetst ckningskrav i alla v sentliga valutor, inte bara euro och dollar, och snarast inf ra ett bruttosoliditetskrav. Niv n p kravet b r s ttas till fem procent.
K lla: Riksbanken