2016-03-10 08:09:44
Restaurangfackets krav p 745 kronor omfattar merparten av medlemmarna. Foto: TT
LO-facket Hotell- och restaurang (HRF) kr ver 745 kronor i l nelyft f r merparten av sina 30.000 medlemmar. Enligt arbetsgivarna motsvarar det l ne kningar med 3,3 procent, de hittills h gsta kraven p svensk arbetsmarknad.
Det r extremt h gt och mycket oroande att man l gger ett s dant bud, s ger arbetsgivarorganisationen Visitas vd Eva stling.
HRF:s avtalssekreterare Malin Ackholt anger inte f rbundets krav i procent.
Vi har givit v ra krav i kronor och ren. De ligger i linje med vad som kr vts av andra f rbund med liknande l ner p den svenska arbetsmarknaden, s ger Ackholt.
St k hotar
rets avtalsr relse riskerar att bli en st kig historia. Under en l ng period, sedan mitten av 1990-talet, har fack och arbetsgivare p den svenska arbetsmarknaden varit ense om att l ne kningstakten ska best mmas av den konkurrensutsatta industrins uppg relse, det s kallade m rket. L nep slagen f r industriarbetare har varit v gledande f r alla avtal.
Men i h stas sprack LO-f rbundens samordning och flera f rbund med medlemmar p den inhemska svenska marknaden Handels, Kommunal, Byggnads, Seko med flera har presenterat l nekrav p 3,2 procent, som r klart h gre n industrins 2,8 procent.
Det r synnerligen beklagligt att LO:s samordning fungerat s d ligt, s ger Eva stling.
Intensiv kampanj
P arbetsgivarsidan inleds nu en intensiv kampanj f r att f rsvara principen om m rket. Svenskt N ringsliv (SN) g r ut med helsidesannonser i tidningar ver hela landet, i sociala medier och vid en rad presstr ffar ut med budskapet att m rket ger stadiga reall ne kningar f r alla.
F rutom l nep slag kr ver HRF starkare anst llningstrygghet och att man f r bort verutnyttjande av visstidsanst llningar.
Fasta anst llningar ska vara huvudregel i v r bransch och heltid normen, s ger Malin Ackholt.
Avtalskraven omfattar anst llda p bland annat hotell, restauranger, konditorier, och konferensanl ggningar.
rets l ner relse
I h stas sprack l nesamordningen inom LO. D rmed driver varje LO-f rbund sina egna l nekrav.
Industrifacken, det vill s ga IF Metall, GS, Livs, Unionen och Civilingenj rerna, har kr vt l nelyft p 2,8 procent i ett ett rigt avtal.
Handels, Kommunal, Byggnads, Seko med flera har kr vt 3,2 procent i l ne kningar. HRF kr ver 3,3, enligt arbetsgivarna.
Sedan Industriavtalets tillkomst 1997 har industrin, med statliga Medlingsinstitutet i ryggen, kommit att bli likriktaren i samtliga l ner relser, med historiskt sett goda r av reall ne kningar.
rets f rhandlingar omfattar omkring 470 kollektivavtal, cirka tre miljoner l ntagare.
Ungef r h lften av avtalen l per ut sista mars, framf r allt de tunga avtalen inom tillverkningsindustrin, handelsavtalet och avtalen f r anst llda i byggbranschen och transportbranschen.
Sista april g r avtalet ut mellan Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting.
K lla: TT