2016-02-11 13:57:38
F rhandstipset r att riksbanken s nker r ntan symboliskt. Men mer minus i riksbankens repor nta beh ver inte betyda l gre bor nta - eller n gon st rre effekt p den svenska ekonomin.
Det r st kigt f r Riksbanksdirektionen med Stefan Ingves i spetsen. Samtidigt som den svenska ekonomin tuffar p i bra takt har Riksbanken som bekant bara ett m l pris kningstakten i Sverige skall n tv procent.
Eftersom det l ga oljepriset har dragit ned inflationstakten i november och december har det g tt tr gare att n inflationsm let n Riksbanken hade hoppats p . Trots att det rekordl ga oljepriset ligger utanf r Riksbankens kontroll r felaktiga prognoser ingenting som Riksbanken tycker om.
Talar f r symbolisk s nkning
Att inflationen inte g r Ingves v g talar f r en ytterligare symbolisk s nkning av Riksbankens viktigaste r nta, repor ntan, till minus 0,45 eller minus 0,5 procent.
Det r ocks viktigt f r Riksbanken att skicka en stark signal till rets avtalsr relse som drar i g ng i slutet av mars. F r ett avtal mellan fack och arbetsgivare som slutar med v ldigt l ga l neh jningar eller inga alls skulle p verka pris kningstakten t fel h ll - och d ven riksbankens m jligheter att n tv procentsm let. Det, tillsammans med att den Europeiska Centralbanken signalerat att man ska forts tta trycka pengar, pekar ocks f r en s nkning av r ntan.
Men samtidigt r omv rlden st kig; b rsoro p v rldens stora b rser, en valr relse i USA d r Donald Trump dundrar p , ny oro f r bankerna i Europa och en f rest ende folkomr stning om ett eventuellt brittiskt EU-uttr de. Det finns ocks en stor oro f r en lokal b rsbubbla i Kina och att ledningen inte riktigt klarar av den d r mjuklandningen av sin ekonomi som man tidigare har aviserat.
Oklar effekt av r ntes nkningen
Alla dessa os kerhetsfaktorer skulle kunna g ra att Stefan Ingves i st llet i dag v ljer att hota med att han har andra vapen att ta till, att exempelvis s nka v rdet p kronan, n att elda p med mer minusr nta.
Sammantaget g r den h r st kiga omv rlden att det r os kert hur stor effekt en r ntes nkning egentligen f r. Det handlar om v ldigt, v ldigt sm f r ndringar av r ntan och n r det blir politiskt och ekonomiskt st kigt d tar investerare mer betalt f r att l na ut pengar till bankerna.
Trots rekordl g minusr nta fr n Riksbanken kan bankerna d best mma sig att h lla igen med att ge f retag och bol netagare billigare l n och d g r effekten av en l gre r nta som syftar till att elda p ekonomin nd om intet.