2015-07-07 10:28:23
Ens faktiska lder beh ver inte alltid verensst mma med ens inre lder, konstaterar forskare.
En lder i passet, en annan i hj rtat. Forskare har tagit fram en metod f r att m ta skillnaden mellan tiden en m nniska faktiskt levt och kroppens inre lder.
I en ny studie konstaterar en internationell forskargrupp att v ra inre klockor tickar olika snabbt. Samtliga personer som ingick i studien var 38 r, men den nya m tmetoden visar att deras biologiska lder varierade fr n 30 till 60 r.
En biologisk lder p 40 r betyder till exempel att personen har blivit 1,2 r ldre per r, skriver Riche Pulton, psykologiprofessor och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.
S nkt intelligens
Det n got verraskande resultatet har att g ra med att m nniskors h lsov rden som blodtryck och antal vita blodceller f rs mras olika snabbt. Med hj lp av 18 s dana mark rer anser forskarna att de kan avg ra huruvida en person ldras snabbare eller l ngsammare n andra.
De personer som blev ldre snabbare uppvisade ocks en s nkt intelligensniv , s mre r relsef rm ga och s g dessutom ldre ut.
Det r intressant att man kan sp ra ldrandets hastighet och den fysiska prestandan s tidigt i ldrandet f r det g r att man eventuellt skulle kunna anv nda s dana h r biomark rer som en diagnostik, s ger Thomas Nystr m, mikrobiolog och ldersforskare p G teborgs universitet, till Sveriges Radio.
Global b rda
Professor Riche Pulton hoppas att den nya m tmetoden ska kunna anv ndas i f rebyggande syfte. Om man uppt cker att en person ldras snabbt skulle man kunna behandla ldersrelaterade sjukdomar tidigare.
r 2050 kommer runt 400 miljoner m nniskor vara ver 80 r, s vi st r inf r en enorm global b rda med sjukdomar och handikapp om vi inte kan f rl nga v r friska livsl ngd.
Studien r den senaste att publiceras som en del av det st rre Dunedinprojektet, d r runt 1.000 personer f dda i Nya Zeeland i b rjan av 1970-talet studeras med j mna mellanrum.
FAKTA: 18 biomark rer
Glykosylerat hemoglobin (m ter glukos)
Forcerad utandningsvolym p en sekund
Forcerad vitalkapacitet
Maximal syreupptagningsf rm ga
Blodtryck
Kolestorolniv
Lipoprotein
Triglycerider
Lipoproteiner med h g densitet
Apolipoprotein B100
C-reaktivt protein
Rensning av kreatinin
Urea-nitrat
Midje- och h ftf rh llande
BMI
Telomerl ngd
Antal vita blodkroppar
Parodontal sjukdom
Robin Linderborg robin.linderborg@svt.se
Publicerad:7 juli 2015 - 12:21