2013-07-03 07:11:22
verraskande forskningsresultat P vintrarna drabbas betydligt fler av hj rtinfarkt n p somrarna, men hittills har man inte vetat varf r.
Publicerad 2 juli 2013 - 18:02
Ny svensk forskning pekar nu ut kroppens egna bruna fett som en t nkbar f rklaring.
Det r v l k nt att hj rt- och k rlsjukdom drabbar h rdare vintertid. M nga patienter upplever att deras problem f rv rras d . V rdguiden avr der personer med k rlkramp att g ra fysiskt anstr ngande saker, som att skotta sn , n r kylan kommer.
Statisitken visar ocks att hj rtinfarkt r mycket vanligare i Norrbotten n i sydliga l n som Halland. Teorierna om varf r det r s har varit m nga; man talar om genetiska f ruts ttningar, kost och motion, men har aldrig s kert kunna bevisa att n gon av f rklaringarna r b ttre n den andra.
Och egentligen var det heller inte alls forskargruppen, som leds av Yihai Cao p Karolinska institutet i Solna, mening att g ra det.
F rbr nns n r vi fryser
Yihai Cao som r professor i vaskul r biologi, allts l ran om v r blodk rl, hade ett helt annat syfte med sin forskning. Gruppen hade b rjat intressera sig f r kroppens bruna fett och ville veta exakt hur det fungerar hos m nniskor.
Hos djur har flera studier visat att brunt fett r en sorts v rmelager. N r sm djur beh ver h lla uppe kroppstemperaturen p vintern anv nder de lite av sitt bruna fett f r att skapa energi. ven hos m nniskor har man nyligen kunnat visa att n r vi fryser f rbr nns det bruna fettet.
Det bruna fettet brukar betraktas som bra fett, medan det vita kan vara skadligt. N r kroppen anv nder upp sitt bruna fett omvandlas vitt fett till brunt och man f rlorar lite av de skadliga vita fettdep erna.
Allts borde det vara en fiffig bantningsmetod att f rs ka f rm kroppen att f rbr nna brunt fett, s den sj lv kan omvandla sitt vita fett och bli av med det t nkte forskarna. De best mde sig f r att studera vad som h nder om man placerar m ss i kylrum, d r temperaturen h lls till fyra grader. F r att efterlikna situationen hos verviktiga m nniskor valde man ut m ss som hade anlag f r hj rt- och k rlsjukdom.
Vi trodde verkligen att de h r m ssen skulle b rja m b ttre efter n gon vecka i kylrummet, s ger Yihai Cao. Om de f rbr nner det vita fettet borde det vara bra f r hj rta och k rl.
Kan lagras i blogk rlen
Men det blev precis tv rtom. De nedkylda m ssen fick nnu mer derf rkalkning, plack och fettproppar i blodk rlen. Resultaten var tydliga och mycket verraskande f r forskarna.
V ra studenter som gjorde experimenten var f rst oroliga att de gjort fel p n got s tt, s ger Yihai Cao med ett leende. Allt pekade ju t ett helt annat h ll n vi trott. Vi gjorde om f rs ken flera g nger f r att vara alldeles s kra att de verkligen st mmer.
Men det var allts verkligen s att det potentiella s ttet att behandla vervikt gav o nskade bieffekter. Kylan kade p det aterosklerotiska placken i dagligt tal derf rkalkning i k rlen samt s g till att m ngden skadliga fettprotein, s kallade l gdensitetslipoproteiner (LDL) blev st rre. B da de effekterna kar risken f r hj rtinfarkt. ven om f rs ksm ssen allts br nde brunt och vitt fett ledde det till v rre hj rt- och k rlsjukdom.
Teorin r nu att fettet n r det f rbr nns lagras in i blodk rlen.
Kl sig varmt
Yihai Caos grupp p institutionen f r mikrobiologi, tum r och cellbiologi samarbetar med Link pings universitet, men ocks med flera kinesiska forskargrupper. I Kina har man nu p b rjat liknande f rs k p m nniskor, d r f rs kspersonerna h lls nedkylda under l nga perioder. n s l nge r resultaten inte klara, men enligt Yihai Cao tyder allt p att samma fenomen som kunnat iakttas hos m ssen verkar finnas hos m nniskor ocks .
Vid kyla f rv rras hj rt- och k rlsjukdom och mer fett lagras in i blodk rlen.
n s l nge r det f r tidigt att dra n gra s kra slutsatser av resultaten, men Yihai Cao tycker nd att man kan uppmana personer med hj rt- och k rlsjukdom att f rs ka kl sig extra varmt vintertid samt se ver hur mycket statiner och andra l kemedel de anv nder, n r det r som kallast.
Dessutom tror han att aktivering av brunt fett kan vara en f rklaring till varf r just nordbor drabbas s h rt av hj rt- och k rlsjukdomar. I Sverige r det den absolut vanligaste d dsorsaken.
Malin Attefall
malin.attefall@svt.se