2013-02-14 03:24:54
Allt mindre av det v xande v lst ndet kommer vanliga l ntagare till del. Inte p hundra r har svenska l ntagare f tt s lite betalt f r vad de faktiskt producerar. De senaste trettio rens ekonomiska politik har gjort Sverige till ett land med kraftigt kande inkomstskillnader.
Finansmannen Rune Andersson r en av Sveriges rikaste m n. Han beskriver hur Sverige blivit ett helt annat land under de trettio r han varit verksam inom det svenska n ringslivet.
I den h r klassiska f rdelningen mellan arbete och kapital s har kapitalet f tt en h gre andel av inkomsterna de senaste decennierna. Det r ju en remarkabel kning, helt klart.
Under hundra r fick varje generation svenskar uppleva p tagligt h gre reall ner och en allt h gre levnadsstandard. Men sedan slutet av 1970-talet har allt mindre av det v xande v lst ndet kommit vanliga l ntagare till del. Inkomsterna i landet har f rskjutits fr n l ner till vinster. Enligt Lennart Sch n, professor i ekonomisk historia s saknar f r ndringen motstycke i historien.
L nernas andel av de totala inkomsterna i landet har minskat dramatiskt sedan b rjan av 1980-talet. Vi beh ver g tillbaka till 1910-talet f r att hitta en s l g andel av inkomsterna som tillfaller l ntagarna.
I s songens f rsta Dokument inifr n unders ker Erik Sandberg hur en serie av medvetna politiska beslut gjort de allra rikaste nnu rikare medan levnadsstandarden f r den breda allm nheten inte till tits ka i samma takt som f r tidigare generationer. Grunden f r den ekonomiska politiken lades redan f r trettio r sedan och s v l borgerliga som socialdemokratiska regeringar har genomf rt tg rder f r att h lla nere l ne kningarna i landet. Men politikens syfte har varit en k nslig fr ga och politikerna har undvikit att tala klarspr k till v ljarna.
Jag vill p st att man rentav m rkat det h r och uttryckt sig oerh rt sv vande, s ger Lars Calmfors, professor i nationalekonomi.
Politikernas f rhoppning har varit att l ne terh llsamhet skulle s tta fart p investeringarna och skapa fler jobb nd har arbetsl sheten stigit och investeringsgraden r fortsatt l g. Kanske r det dags att fr ga sig om politiken varit effektiv och om den varit v rd priset.