2012-03-13 07:02:18
Bol netaket har gett effekt. Det s ger Finansinspektionen (FI) som i en ny unders kning sl r fast att svenska hush lls bel ningsgrad nu minskar f r f rsta g ngen p tio r.
Det skapar en robusthet f r Sveriges ekonomi, s ger FI:s generaldirekt r Martin Andersson.
13 mars 2012 kl 11:03, uppdaterad: 13 mars 2012 kl 11:27
F r drygt 1,5 r sedan inf rde Finansinspektionen ett bol netak, det innebar att bostadsl nen skulle b rja begr nsas till att som h gst uppg till 85 procent av bostadens v rde. Nu kommer en f rsta unders kning d r FI har f ljt upp hur banker och hush ll har anpassat sig till det nya kravet. Och FI sl r fast att regelverket har f tt nskad effekt.
Fram till 2010, d bol netaket inf rdes, har bel ningsgraderna kat kraftigt. Men under 2011 skedde en radikal f r ndring. D minskade bel ningsgraden p nya l n - f r f rsta g ngen sedan 2002. Enligt intervjuer som FI gjort med bankerna framg r att efterfrågan på höga belåningsgrader har minskat kraftigt sedan bolånetaket infördes.
Det h r g r att vi st r robustare inf r framtiden. Vi ser att hush llen har goda buffertar och klarar kraftiga f rs mringar i ekonomin, s ger Martin Andersson p en presskonferens.
Andelen hush ll med nya l n ver 85 procent i bel ningsgrad har, enligt FI, minskat fr n 20 till 9 procent p tv r. Det inneb r en halvering fr n 2009.
Vi ser dessutom att i princip alla som ligger ver 85 procent amorterar, s ger Martin Andersson.
D remot har blancoutl ningen kat n got det senaste ret. Det vill s ga vissa banker erbjuder sina kunder en betydligt dyrare blancofinansiering i samband med l n till bostads ndam l, framg r i FI:s unders kning.
Unga l ntagare, 16-25 r, utg r tta procent av 2011 rs stickprov av nya bol n i j mf relse med tv procent 2009.
Det ger en indikation om att bol netaket inte har medf rt att de yngsta l ntagarna st ngs ute fr n l nemarknaden, skriver FI i unders kningen.
Enligt h lften av bankerna har det blivit n got vanligare att kunder f r avslag p sin l neans kan.