2012-02-28 09:56:14
De nya avgifterna f r utomeuropeiska studenter har f tt dem att v lja bort Sverige. Stockholms l ros ten b r f g ra undantag fr n reglerna. Mitt eget parti b r riva upp reformen vid en valseger 2014, skriver Karin Wanng rd (S).
P KTH har de utomeuropeiska studenterna minskat med 90 procent.
Karin Wanng rd
Inf r h stterminen 2011 inf rdes studieavgifter f r utomeuropeiska studenter i h gskolan. Resultaten r mycket nedsl ende mellan 75 och 90 procent f rre av dessa studenter s kte sig till Sverige. V ra samtal med n gra av Stockholms l ros ten visar att v r region drabbats minst lika h rt.
P Stockholms universitet finns numera bara ett 60-tal avgiftsskyldiga studenter. N stan h lften av dem f r sin avgift betald av svenska myndigheter. P Handelsh gskolan r de cirka 20 personer. P KTH har de utomeuropeiska studenterna minskat med 90 procent, och bara h lften av de 10 procent som fortfarande kommer betalar n gon avgift de vriga finansieras med svenska stipendier.
Avgifterna hade ett mycket brett st d i riksdagen n r de beslutades, ven fr n mitt eget parti. Regeringen, som lade fram f rslaget, hade framf r allt tv argument. Dels att svenska l ros ten skulle konkurrera med kvalitet inte med att vara gratis. Argumentet r logiskt, men naivt. L t oss tala klarspr k. Australien r engelskspr kigt, varmare och n rmare f r m nga asiatiska studenter n vad Sverige r. L ros ten i Sverige har helt enkelt vissa naturliga nackdelar i den globala konkurrensen, ven om v r utbildning har lika h g kvalitet. Det andra argumentet f r avgifter; om svenska skattebetalare verkligen ska st f r utbildningskostnaden f r utl ndska studenter, ska man ha respekt f r. Men ocks det har svagheter.
Studenter fr n EU/EES-omr det r ven i dag avgiftsbefriade. Fr gan inst ller sig d om Stockholm skulle tj na p att d rut ver attrahera studenter fr n Asiens tillv xtmarknader, och knyta n rmare band med den unga generationen i demokrativ gens Nordafrika? Jag r vertygad om det.
De framtida band med omv rlden som Stockholm och Sverige g r miste om kostar betydligt mer socialt, politiskt och ekonomiskt n vad avgifterna tillf r. Stockholmsregionen r en exportberoende region som verkar i en allt h rdare konkurrens nedl ggningen av AstraZenecas anl ggning i S dert lje r den senaste p minnelsen om det. Sverige och Stockholm beh ver en utbildningspolitik som fr mjar tillv xt.
Jag menar att det r dags att se ver avgifterna helt och h llet. Enligt H gskoleverket utg r de avgiftsskyldiga studenterna (inklusive de som finansierar sina studier med svenska statliga stipendier) numera 4 promille av samtliga studenter i Sverige. Det r knappast n gon acceptabel ambitionsniv f r internationaliseringen av svensk utbildning och n ringsliv.
Om regeringen inte r beredd att se verkligheten och ompr va sin linje, borde tminstone Stockholm f g f re i att reformera avgiftssystemet. Till t Stockholms l ros ten att fr ng den sj lvkostnadsprincip som tvingar l ros tena att ta ut internationellt sett h ga avgifter.
L t staten skjuta till tminstone en del av universitetens och h gskolornas kostnader f r dessa studenter. Eller ut ka stipendieprogrammen kraftigt.
Jag r vertygad om att Stockholm och Sverige skulle vinna p att ta emot fler utl ndska studenter. Samtidigt r det rimligt att st lla krav p dem som allra n rmast skulle tj na p detta: l ros tena och n ringslivet.
B da dessa akt rer var alltf r passiva under den avgiftsfria tiden. St ll krav p att l ros tena m ste ha ordentliga mottagningsprogram som visar p m jligheterna med att stanna kvar eller att terv nda hit. St ll krav p att n ringslivet kar sitt engagemang och sina kontakter med den h r studentgruppen sina framtida kunder, anst llda eller rentav chefer och gare.
Till mitt eget parti: om regeringen forts tter att misslyckas med internationaliseringen av h gre utbildning, b r vi riva upp reformen vid en valseger 2014. Tanken med avgifterna var i sig inte s rskilt god, men utfallet blev nnu s mre.
KARIN WANNG RD
oppositionsborgarr d (S)
H gskoleutbildning i Sverige r avgiftsfri f r den som r svensk medborgare, medborgare inom EU/EES eller Schweiz. Medborgare fr n vriga l nder m ste sedan h stterminen 2011 betala en avgift f r sin h gskoleutbildning.