2012-02-21 11:23:13
Eurozonens finansministrar sade ja till att ge nya n dl n till Grekland, sedan privata l ngivare g tt med p ytterligare skuldnedskrivningar. Men paketet kr ver stora uppoffringar av det grekiska folket.
Efter 13 timmars f rhandlingar i Bryssel kunde finansministrarna tidigt p tisdagsmorgonen sy ihop ett nytt r ddningspaket f r Grekland. I paketet ing r 130 miljarder euro i n dl n f r att l sa landets akuta penningbehov.
Greklands premi rminister Lucas Papademos f rklarade att han var "mycket n jd" med uppg relsen.
Jean-Claude Juncker, ordf rande f r eurozonens finansministrar, sade vid en presskonferens att uppg relsen ska s kra Greklands framtid inom eurozonen.
Vi har n tt en l ngtg ende verenskommelse om ett nytt grekiskt program med deltagande av den privata sektorn som kommer att leda till en mycket markant minskning av Greklands skuldb rda och bana v g f r ett mycket m rkbart finansiellt st d fr n EFSF (EU:s r ddningsfond) f r att s kra Greklands framtid i eurozonen, sade Juncker.
Men st det f ruts tter stora besparingar i Grekland. Aten m ste uppfylla en rad villkor fram till slutet av februari f r att s kra n dl nen, sade Jean-Claude Juncker. Ett nytt m te med eurozonen ska i b rjan av mars avg ra om Grekland uppfyllt kraven.
EU och IMF hade satt som m l att Greklands skuldniv r 2020 inte ska verstiga 120 procent av BNP. Sedan privata l ngivare pressats till ytterligare skuldnedskrivningar n ddes niv n 120,5 procent, enligt k llor i Bryssel.
K llor uppgav att ven nationella centralbanker g tt med p f rluster p grekiska obligationer.
Euron steg snabbt i handeln i Asien efter nyheten om uppg relsen i Bryssel.
Det h r r ett lugnande besked f r r ntemarknaden och det som de flesta trott ska g igenom, s ger Tomas Pousette, chefekonom p SBAB Bank.
Men Pousette tycker att det r viktigt att p minna om att det h r bara r ett steg p r tt v g, och att det dessutom r st dl n nummer tv .
F r grekerna terst r att genomf ra alla tg rder man planerar. N r det grekiska parlamentet fattar beslut om vad man ska g ra r det som att anm la sig till ett maratonlopp. Sedan ska man springa det d r loppet ocks .
Annika Winsth, chefekonom vid Nordea, s ger att beslutet var riktigt, utifr n de alternativ som fanns.
B de f r Grekland och ur stabilitetssynpunkt hade det varit olyckligt om man inte hade kunnat l sa den h r sista knuten.
TT