2011-12-20 06:54:05
Publicerad 2011-12-19 07:29
Bankernas bol nemarginaler har kat kraftigt. Sj lva skyller de p kade uppl ningskostnader. Men andra pekar p att bankerna ocks tj nar mera pengar.
Sp nningen stiger inf r i morgon n r Riksbanken beslutar om sin styrr nta. Om det blir r ntes nkning eller inte r oklart. Men blir det inte nu r den allm nna uppfattningen att en s nkning kommer i b rjan av n sta r.
Det r ett besked som brukar vara v lkommet f r landets bol ntagare. Men kopplingen mellan Riksbankens r nta och en bol ner nta bunden i tre m nader har blivit allt svagare. Som grafiken ovan visar har marginalen mellan bor ntan och repor ntan stigit fr n 1,08 procentenheter i mars 2008 till 2,59 procentenheter. Samtidigt har skillnaden mellan stiborr ntan, den r nta som bankerna anv nder vid utl ning till varandra, och bol ner ntan kat fr n 0,58 procentenheter till 1,86 procentenheter.
Bankerna f rklarar det kade gapet med att deras uppl ningskostnader har kat. Det beror delvis p att priset p risk har blivit h gre i takt med att skuldkrisen i euroomr det har eskalerat. Men ven de kade kraven p att bankerna ska finansiera en st rre del av sin verksamhet med eget kapital, h jda kapitalt ckningskrav, har bidragit till att bankerna tar ut h gre r nta p utl ningen.
Sedan finanskrisen 2008 har bankerna lagts krav om att ha st rre likviditet och mindre risk. Det g r att vi m ste ha l ngre inl ning och den har h gre r nta. Dessutom m ste vi ha mera kapital och det kostar pengar, s ger Peter Borsos, kommunikationschef p Swedbank.
Samtidigt medger han att Swedbank faktiskt tj nar mer pengar p bol n ocks .
Regeringen har flera g nger tryckt p bankerna om att de inte ska ta ut notan f r h gre kapitalt ckning p kunderna. I st llet tycker man att aktie garna kan ta den sm llen. Men enligt Peter Borsos r det en kostnad som kunder, aktie gare och de anst llda f r dela p .
ven SBAB l gger, trots p tryckningar fr n finansminister Anders Borg, en del av den kostnaden p kunderna.
Det r m jligt att det skulle kunna l sas med l gre vinster i bankerna. Men vill man ha starka banker m ste man till ta dem att g ra vinst, s ger Tor Borg, r nteanalytiker vid SBAB.
Jakob Tolleryd, vd p j mf relse sajten Compricer som har tagit fram bol nestatistiken f r DN, h ller med om att bankerna har f tt kade uppl ningskostnader.
Men jag tror att det bara r halva sanningen. Jag tror att bankerna dessutom har kat sina marginaler rej lt, s ger han.
Han p pekar att bara i r har marginalen gentemot stiborr ntan kat fr n 1,2 procentenheter till 1,86 procentenheter.
Att det har blivit s mycket dyrare f r bankerna att l na pengar tror inte jag. Jag tror att de har passat p att h ja sina marginaler under h sten. I viss m n f r att skydda sig i kristider och i viss m n f r att helt enkelt tj na pengar, s ger han.
En f ljd av att bankernas marginal till repor ntan kat r att det numera r mindre krut i r ntevapnet. En s nkt r nta r t nkt att stimulera aktiviteten i ekonomin genom kad utl ning.
Kopplingen mellan repor ntan och bol ner ntan har minskat avsev rt. Det r n got som borde diskuteras i h gre utstr ckning, s ger Jakob Tolleryd.
Marianne Bj rklund
marianne.bjorklund@dn.se