2011-12-13 08:21:03
F rslaget om att slopa riktnumren r en del i utvecklingen mot att den geografiska kopplingen i samh llet blir mindre viktig. Det konstaterar Karl-Olov Arnstberg, professor i etnologi vid Stockholms universitet.
Sveriges riktnummer ska bort. Dagens Nyheter skrev i g r om Post- och telestyrelsens planer om att f r ndra v ra telefonnummer.
Dessa har spelat ut sin roll, sade Bo Martinsson p PTS till DN.
Myndigheten vill att det ska bli l ttare att flytta med sin telefon. N r en person flyttar till en annan ort tar man inte bara med sig telefonen utan ven telefonnumret.
Det finns ett m nster i v r tid om att det lokala sl tas ut. F rr kunde man utl sa v ldigt mycket av var man bodde, s ger Karl-Olov Arnstberg, professor i etnologi vid Stockholms universitet.
Dit h r inte minst l nsbokstaven p bilarnas registreringsskyltar som togs bort r 1973. F r n gra decennier sedan kunde till och med telefonnumret avsl ja om man bodde i Stockholms innerstad eller i en f rort.
Vi f r f rre h llhakar f r att kunna placera varandra klassm ssigt och geografiskt. I dag finns det n stan en linje om att man inte ska h ra hemma n gonstans, s ger Karl-Olov Arnstberg.
I dag finns det tretton miljoner mobilabonnemang i landet. Det kan j mf ras med de endast 2,5 miljoner privata fasta abonnemangen vilket r n rap en halvering under den senaste tio rsperioden. Utvecklingen har g tt mycket snabbt och nu kommit till en punkt d r Post- och telestyrelsen tvingats b rja se ver hur den framtida telefonin ska se ut.
Jag f ruts tter att de g r ett gediget arbete. Det r f r tidigt f r mig att ha n gra synpunkter p arbetet, s ger IT-minister Anna-Karin Hatt (C).
Men att vi flyttar mer i dag n tidigare r inte sant. Enligt Roger Andersson, professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet, r p st endet en vanlig myt.
Vi ligger still p tio flyttningar per liv. Av dem r 15 procent ver l ngre avst nd n 5 mil. I genomsnitt flyttar folk allts en eller tv g nger i livet ver telefongr nsen. Och det r nog nnu f rre, eftersom riktnummeromr dena r st rre i storst derna n ute p landsbygden, s ger han.