2011-10-27 05:33:40
27 oktober 2011 kl 11:14, uppdaterad: 27 oktober 2011 kl 11:17
Till slut lyckades eurol nderna s tta ihop alla delar i sitt krispaket. Sv rast var att f bankerna att acceptera kraftiga skuldl ttnader f r Grekland.
- Det finns mycket kvar att g ra, s ger statsminister Fredrik Reinfeldt.
Efter en maratonf rhandling som slutade f rst klockan fyra i morse kunde ett g ng tr tta ledare fr n eurol nderna meddela att de hade en verenskommelse. Frankrikes president Nicolas Sarkozy hann f rst ut f r att ber tta om att bankerna g r med p en 50-procentig skuldnedskrivning f r Grekland.
- Det inneb r att Greklands skuldb rda kan minska med 100 miljarder euro, sade Sarkozy.
Han medgav att alla detaljer inte r p plats n. Till exempel terst r att se hur m nga banker som g r med p skuldnedskrivningen.
- Det har tagits n gra steg och det finns grund f r f rsiktig optimism, men man m ste ocks konstatera att det finns mycket kvar att g ra, sade statsminister Fredrik Reinfeldt vid en presstr ff i Stockholm.
Han pekade p att slutdokumentet fr n eurotoppm tet inneh ller tydliga skrivningar om att de skulddrabbade l nderna har ett eget ansvar att sanera sin ekonomi, liksom skrivningar om att f rst rka r ddningsfonden, om m let att minska den grekiska skulden till 2020 och om rekapitalisering av banker.
- Detta r mycket komplicerat, det handlar om mycket stora v rden och kr ver i flera fall lagf r ndringar, sade Reinfeldt.
Han tillade att Sverige fortfarande anser att det beh vs en motsvarighet till svenska bankakuten f r att ta hand om krisdrabbade europeiska banker.
Finansminister Anders Borg menade att huvudslutsatsen f r svensk del av nattens uppg relse r att man kan se en f rsiktig optimism eftersom det r ett steg mot stabilisering av europeisk ekonomi.
Borg gick ocks in p de nya krav som kommer att st llas p bankers kapitalt ckning.
- F r svenska banker betyder det h r att man har s god l nsamhet, s att om man h ller inne vinster n gra kvartal s r man uppe p den niv n.
Borg kommenterade ocks den planerade f rst rkningen av r ddningsfonden EFSF.
- Det h r r en v ldig kraftig uppgradering av EFSF. Det r klart att det r cker r tt l ngt.
Uppg relsen med bankerna blev klar f rst efter att Sarkozy sj lv, Tysklands f rbundskansler Angela Merkel, IMF-chefen Christine Lagarde och ett par andra EU-h jdare satt sig ned f r att f rhandla direkt med organisationen Institute of International Finance, som f rhandlade f r bankernas r kning.
I somras gick bankerna med p att ge skuldl ttnader p 21 procent, men sedan dess har Greklands djupa kris blivit mardr mslik. Om inte bankerna g tt med p uppg relsen hade alternativet kunnat bli en fullst ndig grekisk kollaps med efterf ljande finansiellt kaos. Med den nu verenskomna planen kan Greklands skuldberg minska till 120 procent av BNP till 2020.
F r att st pall m ste alla systemviktiga banker ka sin kapitalt ckning till 9 procent fram till n sta sommar. Totalt kommer det att beh vas 106 miljarder euro i kapitaltillskott, bed mer EU:s bankmyndighet EBA.
F r europeiska banker som inte klarar att fylla sina kapitalbehov kommer offentliga medel att erbjudas, f rst fr n statskassor och i sista hand fr n eurol ndernas krisfond EFSF.
Den best r av 440 miljarder euro, men p sm timmarna kom euroledarna verens om en konstruktion som ska f stridskassan att ka till 1 000 miljarder euro, utan att de beh ver betala n got extra. Tv modeller har utarbetats, varav den ena r en slags f rs kringsl sning och den andra inbjuder privata och offentliga investerare att delta.
Eurozonens finansministrar f r i uppgift att slutf ra detaljarbetet p sitt m te den 7 november.