2011-10-18 11:10:53
Publicerad 2011-10-17 08:56
Vi erbjuds allt oftare att betala f r att slippa reklam. P webb-tv, i mobilspel och p Spotify. Men kanske r b de reklamfriheten och v r motvilja gentemot reklamen en illusion.
Det r fruktansv rt irriterande. Avsnittet av Idol p TV 4 Play avbryts av sammanlagt fem reklampauser. Madrasser, v rktabletter, och en st rande ofta terkommande filmsnutt d r Ally McBeal-sk disen suggestivt ter choklad. Det r inget konstigt med det, egentligen, det r ungef r lika mycket reklam som jag hade f tt om jag sett avsnittet p det traditionella s ttet i min tv-apparat. Men i vre v nstra h rnet finns en liten ruta d r det st r Reklam: p . Kan jag allts sl av reklamen? N r jag klickar p rutan kommer jag till TV 4 Plays betaltj nst, d r jag erbjuds att bli premiumkund och slippa reklamen mot en avgift. Sextiosex kronor per m nad kostar det.
Det r en modell som blir allt vanligare och vi r helt uppenbart villiga att i vissa situationer betala f r att slippa reklamen. Apparna till mobilen finns gratis, men med stora blaffiga annonser och tydliga erbjudanden att k pa reklamfria versioner. Och sj lv stod jag bara ut i n gra m nader med Spotifys gratisversion, st ndigt avbruten av reklampauser, innan jag halade fram kreditkortet och b rjade betala f r att slippa.
Gustav Martner r creative director p reklambyr n Crispin, Porter & Bogusky, som f r tv r sedan gjorde en reklamkampanj p uppdrag av SAS. 9 673 timmars reklamtid p Spotify k ptes upp, men tv tredjedelar av den utnyttjades aldrig. I de tio sekunder l nga ljudsnuttarna ber ttade en r st att SAS k pt reklamutrymmena och f rkortat dem, och avslutade meddelandet med ta hand om din tid . Har allts till och med reklambranschen b rjat inse att vi, konsumenterna, hatar reklam? Svaret r: nja. Man m ste skilja p reklam och reklam, s ger Gustav Martner.
N r reklam r bra och konsumenterna tycker om den, s slutar den ocks uppfattas som reklam. Ergo: reklam r d ligt. Det blir ett konstigt cirkelbevis, som ger reklam som begrepp en viss inneb rd. Men man m ste skilja p nskad och o nskad reklam.
Och n r jag klickar p reklam: av -knappen p TV 4 Play r det egentligen inte reklam jag erbjuds k pa bort, s ger Gustav Martner. Det r en viss typ av reklam, den som uppfattas som st rande.
Du erbjuds att slippa avbrott. Du f r fortfarande se reklam, men av en annan typ. Programmet du tittar p inneh ller fortfarande inslag av varum rken och tj nster. Saker folk g r, kl der de har p sig, loggor som flimrar f rbi. Bara f r att du betalat sextiosex kronor f r att se Idol r du inte fredad fr n kommersiella budskap, s ger Gustav Martner.
Min k pta reklamfrihet r allts en illusion, det enda jag slipper r reklamen som m rks. Och den konventionella, p tr ngande reklam som vi ofta menar n r vi anv nder ordet, kan komma att minska om tillr ckligt m nga g r som jag, och k per bort den. Elin str m Rudberg r trendanalytiker p f retaget Nine, och jobbar med att spana in i framtiden.
Drar man det till sin spets kan man i slut ndan fundera kring vad som h nder n r man vet att en allt mindre och inte s rskilt k pstark grupp ser reklamen. Det blir d allt mindre attraktivt att k pa utrymmet. Allt pekar mot att vi kommer att flytta oss bort fr n den h r typen av reklam. Men reklam i form av interaktivitet, erbjudanden, nyttig information f r just mig i min situation kan i sig bli en lyxvara. V ldigt attraktiva konsumenter kan k nna sig utvalda f r att just de f r en viss typ av erbjudanden, och d r har vi den omv nda utvecklingen d r bara en elit f r ta del av viss reklam.
Tanken k nns fr mmande: att jag, sj lvutn mnd reklamhatare, skulle bli glad av den! Men Marie Grusell, som forskar om medier och reklam p G teborgs universitet, h ller med Elin str m Rudberg. Det r stor skillnad p vad jag och andra reklammotst ndare s ger, och vad vi tycker.
Det r fint att tycka att reklam r fult. Det r politiskt korrekt att s ga att reklam r d ligt. Men i grund och botten handlar det om v ra subjektiva upplevelser, r jag intresserad av skid kning ser jag reklam f r skidor mer som information. Det som ligger n ra v ra personliga referensramar uppfattar vi inte som reklam. Och fr gar man folk om de skulle vilja leva i ett samh lle helt utan reklam, r det v ldigt f som svarar ja, s ger Marie Grusell.
M ngden reklam i samh llet har ungef r f rdubblats sedan vi fick kommersiell tv i slutet av 1980-talet, ber ttar Marie Grusell. Och ven om vi s tter upp reklam: nej tack -lappar p v ra d rrar och betalar bort Spotifyannonserna s forts tter reklambudskapen att v lla ver oss, de tar bara nya v gar. Gustav Martner tror inte att samh llet n gonsin kan bli helt m ttat p reklam.
Nej, men det kan bli m ttat p en viss typ av reklam, och det h nder hela tiden n r det uppst r en alltf r stor diskrepans mellan anv ndarens m l och s ljarens m l. E-postreklamen har varit ett s dant exempel. Spamfiltren har byggts ut v ldigt kraftigt, eftersom spam verkligen har f rst rt anv ndarens m l med mejltj nsten. Men kundklubbarna skickar fortfarande ut mejl med sina bonuspo ng och erbjudanden, och det tillh r fortfarande de mest l nsamma reklamformerna. Effektiv och bra reklam som ocks uppskattas av den som tar emot den, s ger Gustav Martner.
Trendanalytikern Elin str m Rudberg r inne p samma sp r. I framtiden f r vi alltmer m linriktad reklam, som siktar in sig p just mig i den situation jag befinner mig i just nu. Under en promenad p stan kan jag till exempel f ett sms skickat till min mobil just i det gonblicket d jag g r f rbi en viss butik.
Du kanske f r ett erbjudande om att det just nu r 30 procents rabatt p ett s rskilt par skor i aff ren du passerar. Dit t r utvecklingen p v g.
Framtiden kommer allts att inneb ra reklam som r menad att g ra just mig glad. Och i och med internets utveckling blir det allt l ttare f r f retagen att ta reda p vad varje enskild person har f r livssituation och konsumtionsm nster. Vi r helt enkelt mer ben gna att dela med oss av den informationen i dag, p sociala n tverk och via mejl. Men fr gan r d om det fungerar, blir folk verkligen glada av specifik reklam? N r jag loggar in p min Gmail och skickar ett privat mejl som handlar om fotografier, dyker annonser f r kameror upp i h gra spalten. K nslan av vervakning r obehaglig. Kan inte vi konsumenter reagera negativt p s dant?
Det r n r det r klumpigt gjort, och du ser relationen mellan vad du till exempel skrivit i ett mejl och annonsen p sidan, som det upplevs som konstigt. N r det r sofistikerat gjort t nker du inte ens p det. Det r p ett s tt mest obehagligt n r du inte ens tycker att det r obehagligt, s ger Gustav Martner.
Och kanske borde jag egentligen vara glad och tacksam n r jag l gger m rke till reklamen. Den som st r mig s mycket att jag r beredd att betala f r att slippa den.
Det r intressant att vi blir v ldigt irriterade p reklam som avbryter v r tv eller musik, samtidigt som den r den mest rliga. Egentligen borde det vara tv rtom. Man borde tycka: h vad h rligt att de avbryter, och att det finns en klar gr ns mellan inneh llet och det kommersiella budskapet! Det r det stora moment 22. Du kommer aldrig att kunna f en helt reklamfri konsumtion, och kr ver du det f r du i st llet reklamen insmugen bakv gen, s ger Gustav Martner.
Hanna Fahl
hanna.fahl@dn.se