2011-10-11 12:37:52
11 oktober 2011 kl 10:14, uppdaterad: 11 oktober 2011 kl 10:34 Krittavla VS datorer
ven om robothandeln reser fr gor om b rsens ndam l, skulle ett f rbud inneb ra en terg ng till 30-talets krittavlor. Problemet ligger inte i f rsta hand hos de hemlighetsfulla robothandlarna, utan hos sj lva b rserna, som sj lva b ddat f r sin f rtroendekris.
Vad r egentligen robothandel? Ingen vet, vilket g r h stens tr tande om dess inverkan p b rsen sv rt att f rst . Sant r d remot att sj lva begreppet robothandel har misst nkliggjort all form av automatisering inom v rdepappershandeln. nd r det f som saknar tiden d det kostade 300 kronor att s lja 50 aktier, bara f r att en m klare skulle trycka p en knapp.
Robothandeln r bara ett nytt uttryck f r ett teknikskifte som har p g tt i flera decennier, d r bland annat m klaren successivt har ersatts av n got l ngt mer f ruts ttbart och uth lligt: algoritmen.
Algoritmen r en instruktion som ger datorn i uppdrag att utf ra en uppgift p ett f rutbest mt s tt. Den kan g ra tillsynes enkla saker, som att l sa av din inkommande e-post och automatiskt skicka alla meddelande fr n avs ndaren sv rmor direkt i papperskorgen. Men den kan ocks anv ndas p b rsen.
Vi f rest ller oss en pensionsfond som vill s lja 500000 aktier. Att direkt skicka in hela ordern i marknaden r som att visa korten i poker. Priset sjunker och pensionstagarna f r ta blodpudding. I st llet kan aff ren delas upp i hundratals mindre delar, som portioneras ut p b rsen under flera timmar, eller dagar.
Detta kan g ras av en m klare, vilket l nge var traditionen. I dag g rs det av en dator.
Faktum r att robotarna i dag finns verallt. De anv nds n r sm spararen handlar aktier via n tm klaren, de s kerst ller att det alltid g r att k pa och s lja diverse v rdepapper, och de hj lper pensionsfonderna i f rvaltningen av kundernas pengar.
Aktiem klaren har i det avseendet blivit en sumprunkare med universitetsutbildning, och har helt enkelt konkurrensutsatts av ny teknik. F ga f rv nande har dock finansbranschen s kt nya v gar att utnyttja datorns f rdelar, d r algoritmen inte bara f tt ers tta m klaren, det vill s ga f rmedlaren, utan ven i viss m n beslutsfattaren.
En algoritm kan i dag memorera ett v rdepappers historiska prisr relser i f rh llande till ett annat, och blixtsnabbt k pa eller s lja n r sambanden tillf lligt bryts.
Den kan ocks l pande l gga ut k p- och s ljsignaler i marknaden, och tj na n gra ren p den lilla skillnaden mellan en akties k p- och s ljkurs.
I vissa fall har dessa strategier tagit extrema former, d r datorer programmeras till att g ra tiotusentals aff rer per dygn, med f rhoppningen att tj na ett par ren per aff r. Detta har skapat ett flimmer i marknaden som r om jligt f r en vanlig m nniska att verblicka.
Dessa handelsstrategier, d r snabbheten r central, kallas ofta f r h gfrekvenshandel och det r mot denna som udden av kritiken mot robothandeln har riktats.
Samtidigt r det sv rt att se hur ett f rbud mot robothandel skulle se ut, f r vad r det egentligen som ska f rbjudas? r det s rskilda algoritmer?
Svaret r sannolikt att eftersom robothandeln ger uttryck f r specifika handelsstrategier, och inte en viss teknik, g r den inte att f rbjuda. Det skulle i praktiken kr va ett f rbud mot datorer och en terg ng till 30-talets krittavlor.
Utvecklingen kastar dock ett mindre smickrande ljus ver avregleringen av b rsindustrin. I brist p tydliga regler har konkurrensen mellan olika marknadsplatser banat v g f r en desperat jakt p likviditet, d r b rserna har vertr ffat varandra i fr ga om nya regell ttnader och priss nkningar.
I Stockholm har b rsposterna f rsvunnit, samtidigt som de minsta till tna prisintervallen i handeln minskat dramatiskt. Det har till och med g tt s l ngt att m klarhusen kan betala extra f r att f st lla sina datorer i b rsens datorhall, och d rmed dra nytta av att f informationen fr n b rsen n gra mikrosekunder f re dem som inte betalar.
Dessa f r ndringar har alla tj nat till att gynna den mest extrema formen av datoriserad handel, vilket st ller fr gor om b rsens l ngsiktiga syfte. Mest r det ocks b rserna, mer n n gon enstaka steroiddopad robot, som banat v g f r den f rtroendekris de nu sj lva blivit f rem l f r.
Jacob Bursell
08-725 98 21 jacob.bursell@svd.se