2011-10-11 12:37:52
Den digitala verbelastningen leder till att hj rnan fungerar s mre p en rad omr den. Men svenska experter v grar att diskutera detta samh lls problem. Det beror p r dsla, skriver Katarina Bj rvall.
Den h r debatten borde inte beh vas, sade medieexperten Joakim Jardenberg nyligen i ett tv-samtal om teknikberoende. Debatten han syftade p r rde fr gor som: Finns det n gra nackdelar med den digitala tillg ngligheten? r en smartphone bara en apparat f r att g ra s dant vi alltid har gjort eller f r ndrar den oss p n got s tt? Kan det finnas n got samband mellan ungdomars oro och koncentrationssv righeter och den digitala belastning de uts tts f r?
Det r fler n Joakim Jardenberg som tycker att saken inte beh ver diskuteras. M nga forskare och branschm nniskor oftast r gr nsen flytande s ger ungef r samma sak: Facebook r den nya skolg rden, datorspel r nyttigt f r hj rnan och moderna hj rnor har st rre simultankapacitet.
I Sverige vill s ga. F r i resten av v rlden, som nnu inte r riktigt s symbiotiskt beroende av digital teknik som vi och d r antalet mobilabonnemang nnu inte som h r verstiger antalet inv nare, d r kan man debattera fr gan och se p internet, mobiltelefoner och annan digital elektronik med ett uns st rre distans n vi har h r.
En som har distans r den amerikanska f rfattaren Susan Maushart. Hon har skrivit boken Nedkopplad om det halv r d hon och hennes tre ton rsbarn, boende i Australien, stuvande undan alla prylar med sk rm datorer, smartphones och tv-apparater och levde ett nedkopplat och avkopplat vardagsliv.
Utg ngsl get var att familjen levde med ryggarna mot varandra och ansiktena mot var sin sk rm d ttrarna facebookande, sonen datorspelande och Maushart sj lv jobbande, internetshoppande eller allm nt surfande. Samtal f rde de i enstaka stavelser, mat t de vid respektive tangentbord och sov gjorde de i det flackande ljuset fr n sk rmsl ckaren och med mobilen spinnande under kudden.
Maushart skapar en annan kultur t sig och sina barn. Sonen letar fram sin saxofon och spelar timme efter timme p den i st llet f r p datorn. Den ldsta dottern b rjar laga trer ttersmiddagar till sin familj. Och den yngsta sover hon tar igen en s mnskuld som hon dragit p sig under flera rs nattugglande framf r datorn. Samtidigt b rjar familjen ta tillsammans och, faktiskt, sitta kvar vid bordet f r att tala med varandra efter att grillen har kallnat.
De tre ungdomarna, och ven deras mamma, f r ndras. Deras koncentrationsf rm ga st rks de kan l sa i timmar och de kan f ra l nga vindlande samtal. De blir sj lvst ndiga de klarar att hitta r tt och passa tider utan st ndig sms-backup. Och de utvecklar en f rm ga att t nka bortom nuet ven om det bara inneb r att de kommer ih g att tv tta sina tajts f r att kunna ha p dem n sta dag. Fyra individer i stark utveckling v nder sig mot varandra i st llet f r mot sina sk rmar.
Vad r det d som h nder inom dem? Vad h nder n r vi kopplar ned och upp oss? En svensk forskare som v gar r ra vid mnet r Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet. Han har i tv b cker, Den versv mmade hj rnan och Den l rande hj rnan , utforskat vad han kallar den stigande informationsflodens p verkan p arbetsminnet och arbetsminnets betydelse f r koncentrations- och inl rningsf rm gan. Det samband han m lar upp ser ut s h r: Den kande str mmen av intryck, framf r allt fr n digital teknik, tr nar arbetsminnet. Det inneb r att v r koncentrationsf rm ga f rb ttras och v r intelligens kar. Samtidigt ser Klingberg att allt fler m nniskor f r allt sv rare att koncentrera sig. Hur h nger det ihop? Klingberg beskriver en relativ brist p koncentrationsf rm ga vi blir visserligen sk rptare, men informationstrycket, kraven och distraktionerna kar mer n hj rnans f rm ga.
Klingbergs b cker gr ver inte mycket djupare n s . Han resonerar inte om hur en allt snabbare, mer fragmentiserad och ytligare kultur skulle kunna p verka oss som individer och som samh lle. Det r inte hans forskningsf lt, svarar han p en direkt fr ga. Det l ter precis som n r jag fr gade en expert p sms-spr k vilken betydelse ungdomars intensiva messande kan ha p deras medvetande. Jag har best mt att det ska jag inte t nka p , svarade hon. Eller som n r jag fr gade en professor i psykologi om betydelsen av internetbaserade dataspel d r barn bygger egna v rldar. De r v r tids docksk p, sade han.
F r att f reflektera ver vad den digitala verbelastningen g r med oss m ste man s ka sig utanf r Sverige. Den amerikanske vetenskapsjournalisten Nicholas Carr f rdjupar sig i fr gan i The shallows , en personligt driven och v lskriven expos ver kunskapsl get n r det g ller internets p verkan p v rt s tt att t nka, minnas och leva. Carr tar avstamp i Marshall McLuhans banbrytande Media . Boken publicerades i USA redan 1964, men dess omkv de ljuder fortfarande starkt: The medium is the message, mediet r budskapet. Eller med andra ord: formen f r en medietyp litteraturen, tv:n eller n tet p verkar m nniskors tankar och handlingar mer n mediets inneh ll.
Carr utg r fr n sig sj lv och sin f rs mrade f rm ga att koncentrera sig p b cker. Med f rankring i en rad mestadels amerikanska studier inom mnen som psykologi, pedagogik, neurovetenskap och psykiatri konstaterar han att efter femton rs intensivt l sande p internet har hans hj rnas synapser v xelsystem lagts om s att han, ven n r han inte sitter framf r datorn, undermedvetet och oavbrutet s ker efter ny input. Han vill googla, s ka, klicka p l nkar, se bilder och h ra ljud, han vill ha ny information och nya lustfyllda p slag av signalsubstansen dopamin.
Denna erfarenhet bekr ftar just det som ven Klingberg beskriver: Hj rnans sj lva struktur anpassar sig efter den stimulans den uts tts f r. Det finns f rdelar med det. V r s kallade visuell-spatiala intelligens st rks och vi blir b ttre p att f rest lla oss en fysisk verklighet utifr n bilder. Vi blir b ttre p att skumma texter f r att snappa upp viktiga bitar av information. Och vi l r oss att snabbt skifta mellan olika fokus att skriva ett mejl medan vi lyssnar p ett f redrag, ter ett pple och kollar av v r Facebook.
Men samtidigt som vissa f rm gor st rks f rsvagas andra och vi blir, skriver Carr, kognitivt verbelastade . Flera studier visar att man minns mer av det man l ser p papper n det man l ser p internet med alla dess distraktioner. Och att st ndigt v xla fokus har ett pris i form av f rlorad tid en v xelkostnad som r lika med summan av de br kdelar av en sekund som tas i anspr k varje g ng vi byter fokus. Samtidigt, och kanske n mer allvarligt, faller de delar av hj rnan som inte f r samma intensiva stimulans i tr da. Vi f r s mre f rm ga till medveten kunskapsinh mtning, analys, kritiskt t nkande, fantasi och reflektion. Och vad som r m jligtvis nnu v rre: s rskilt nyansrika k nslor, till exempel empati, kan f st tillbaka eftersom de kr ver ost rdhet f r att utvecklas.
Som Carr skriver r mycket av detta egentligen s dant de flesta av oss redan vet av egen erfarenhet: st ndiga avbrott splittrar v ra tankar, f rsvagar minnet och g r oss sp nda och oroliga. nd vill svenska experter allts inte diskutera det. Denna ovilja reser en fr ga hos mig: Varf r r det s sv rt att h lla tv tankar i huvudet samtidigt? Varf r kan vi inte inse att en smartphone r b de nyttig och skadlig, att internettillg ngligheten r b de en tillg ng och ett problem?
Jag tror att det handlar om r dsla. Vad r ni r dda f r? r en fr ga som brukar st llas till teknikskeptiker. Jag tror att det r teknikvurmarna som r r dda r dda f r att anklagas f r att vara bak tstr vare, r dda f r att f rlora forskningsanslag fr n telekomindustrin och framf r allt r dda f r vad de faktiskt ser. Det maniska bedyrandet att den digitala tekniken bara g r oss smartare liknar en besv rjelse mot den allt starkare insikten om att m nga ungdomar i dag, trots sin digitala kapacitet, m r mycket d ligt.
Unders kningar fr n Folkh lsoinstitutet visar att j mf rt med 1980-talet s r det avsev rt fler ungdomar i dag som k nner sig nere, som har sv rt att sova, som r nerv sa och som ofta f r huvudv rk. Antalet barn som behandlas f r adhd m ngfaldigades under 00-talet. Ytterligare ett, riktigt skarpt, m tt r sj lvmord: medan allt f rre vuxna tar livet av sig s finns ingen minskning bland ungdomar.
Vi vet med andra ord att ungdomar i dag inte m r s bra som man skulle kunna hoppas, och f rv nta sig, i ett av v rldens materiellt sett rikaste l nder. Och vi vet att detta r en f rs mring som har intr ffat i stort sett parallellt med den digitala teknikens er vring av ungdomars vardag. N stan varenda unge har i dag en mobil i fickan. M nga av dem har smartphone med oavbruten tillg ng till en hel v rld av kontakter, kuligheter, kunskap och klick och till mobbning, sexuell exponering och utanf rskap.
N r tv kraftfulla f r ndringar intr ffar samtidigt kan man fundera ver om de h nger ihop och i s fall hur. Och det finns svenska experter som faktiskt g r det. Forskare vid G teborgs universitet har i en f rsk enk tstudie omfattande ver 4 000 unga vuxna mellan 20 och 24 r visat p ett samband mellan intensiv mobilanv ndning och s mnproblem, depressioner och stress. Det r ett skr mmande resultat men ocks klarg rande. Det kan anv ndas som utg ngspunkt f r f rdjupning. Hur ser sambandet ut? Vad r orsak och verkan?
V ra smartphones g r n got med oss. N got h nder med oss som individer och som samh lle n r vi connectar snarare n umg s, googlar snarare n l r oss, surfar snarare n dyker. Och det r inte bara n got gott och utvecklande, det r ocks n got destruktivt.