2008-11-27 06:44:56
BEDRAGEN. Anders fru var ofta otrogen. Under ktenskapet hade hon b de tillf lliga f rbindelser och ett par l nga f rh llanden. Hon skyllde p Anders bristande sexuella lust. nd var det just otroheten som gjorde att lusten f rsvann.
Anders har varit gift tv g nger. I f rsta ktenskapet saknades den fysiska passionen och samlivet var ganska torftigt. Makarna skildes efter n ra 15 r. Efter skilsm ssan var Anders vertygad om att han aldrig skulle tr ffa n gon ny kvinna.
S sm ningom b rjade han umg s med Eva. Han upplevde henne intellektuell och v ldigt sensuell.
Hon v ckte mannen i mig. Jag hittade min sexualitet. Andra kommenterade att jag blivit gladare och ppnare, ber ttar Anders.
Han visste att Eva varit otrogen under sitt ktenskap, men t nkte ungef r det ordnar sig nog .
N gra r efter gifterm let b rjade Eva f telefonsamtal var och varannan dag fr n samme man. P direkt fr ga svarade hon att det var en gammal studiekamrat, tillika lskare, som g rna ville tr ffa henne igen.
Eva kte iv g, fast bara ver dagen.
N r hon terv nde fr gade jag, dumt nog, om de l g med varann. Hon svarade ja, hon kunde aldrig ljuga.
Jag blev s ledsen, hela jag var bara sorg. Det var nog f rsta riktiga st ten mot v rt ktenskap.
Eva hade ont om n ra kvinnliga v nner. Hon anf rtrodde sig t m n. Andra kvinnor kunde uppleva henne som fl rtig, som att hon konkurrerade om deras karlar.
Otroheten d mpade Anders sexlust. Eva tolkade det som att han inte var intresserad av henne.
Hon f rs kte aldrig d lja n r hon m rkte att hon attraherade andra m n.
Hon hade nog ett behov av att visa att hon var tr dd. Ibland var jag f rbannad f r att hon alltid m ste ber tta f r mig att andra m n var intresserade av henne.
Den st ndiga os kerheten om vad hans fru hade f r sig, fick Anders att k nna sig otillr cklig, som att han inte d g. Sj lvk nslan sj nk, tminstone den del som har med manlighet att g ra.
Han upplevde att Eva s g honom som en bra samtalspartner, de kunde prata om det mesta.
Jag hade k nslan av att vara trevlig att prata med, men ingen riktig karl.
Anders tror inte att Eva egentligen ville g ra honom illa. De f rs kte h lla ihop ktenskapet.
Jag anpassade mig till r dande levnadsvillkor genom att distansera mig k nslom ssigt. I l ngden var det inte bra f r v r relation.
Evas resonemang gick ut p att sexuell otrohet inte r s farligt. Det r mycket v rre att svika varandra genom att l mna ut den andre.
Jag lyssnade, men sa inte emot.
Anders uppfattade att Eva tyckte att hans bristande tr gav henne r tt att ha sex med fler. Ibland kunde hon s ga att han, genom att inte vilja ha henne, knuffade henne i famnen p andra.
Anders k pte hennes resonemang och tog p sig skuld f r otroheten.
N gra g nger gav han igen med samma mynt. Men han ber ttade det aldrig f r Eva. Det var mer ett s tt att visa f r sig sj lv att han hade sexuell f rm ga.
Eva hade under flera r ett f rh llande med en gemensam god v n. ven han var gift. Alla fyra umgicks flitigt trots vetskapen om v nsterprasslet.
Jag gillade den andre mannen, hur konstigt det n l ter. Vid den h r tidpunkten hade jag anpassat mig till livsvillkoren.
M nga som l ser den h r artikeln kommer att undra varf r du inte sa ifr n
Jag hade inte kurage till det d .
I efterhand har Anders f rst tt att det berodde p hans egen os kerhet sedan barndomen. I hans historia finns att aldrig v ga ta n got f r givet. Trohet r bara ett exempel.
Var du arg?
Det var jag v l antagligen. Fast jag sl ppte inte fram ilskan.
Anders r m n om att inte utm la Eva som en bov.
Vi hade b da v ra k nslom ssiga bagage som sp kade. Hennes livselixir var att bli bekr ftad av m n.
Anders utesluter inte att hon provocerade honom i en nskan att han skulle s tta ned foten och uttrycka det h r r min kvinna .
S sm ningom tr ffade Eva en ny man. Relationen var halvhemlig. D tog Anders initiativet och fr gade Eva om det var id att forts tta leva som de gjorde. Hon samtyckte till skilsm ssa.
Generellt tycker Anders att attraktion gentemot andra r n got som ens partner ska slippa h ra talas om. Sexuell otrohet ser han som v ldigt olyckligt.
Jag var f r trohet i mitt f rsta ktenskap av principiella sk l. I mitt andra ktenskap tillkom den egna erfarenheten. Jag upplevde vilken oerh rd sorg otrohet kan f ra med sig.
Han menar att v nsterprassel ofta st ller till mer n den som r otrogen r knat med, dels splittras ens eget inre, dels skadas partnern.
Varf r r trohet s sj lvklart f r de flesta, tminstone rent principiellt?
Sexualiteten r r s djupa skikt i oss. Den r en del av v r personlighet och handlar om mycket mer n k nsorganen, menar Anders.
De flesta m nniskor har n gon g ng upplevt k nslor som Du vill inte ha mig och Jag f r inte vara med .
Det r barnet i mig som tar stryk vid otrohet. Mekanismerna fr n sandl dan g r nyentr n r vi vuxna hamnar i s dana h r saker, s ger Anders.
r det ned rvt i m nniskans natur att inte m bra av otrohet?
Det handlar om behovet av k nslom ssig trygghet, tror Anders. Det sitter djupt.
Fotnot: Personerna i artikeln heter egentligen n got annat.
KARIN REIBRING