2010-11-17 12:55:53
Publicerad: 17 november 2010, 04.33
SOCIALDEMOKRATIN Det r en huvuduppgift f r S att distansera sig gentemot b rs matadorer och aktieklippare, och g ra de riktiga f retagarnas sak till sin. Det skriver journa listen Bj rn Elmbrant och G ran Johnsson, fd ordf rande f r Metall.
Nu har jakten b rjat p den nya socialdemokratiska partiordf randen. N gra har efterlyst en politikens Zlatan. Men politiken i sak d ? Vi tror att en av flera anledningar till det rekordusla valet var att partiet saknat ett genomt nkt f rh llningss tt till den globaliserade ekonomin.
Visst har det funnits f rdelar b de f r Sverige och f r v rlden med denna ordning. Men det har varit en utveckling som i h g grad skett p den nerv sa b rskapitalismens villkor, d r snabb avkastning till aktie garna blivit viktigare n l ngsiktig f retagsutveckling. Svansen har styrt hunden, i meningen att den finansiella ekonomin velat styra den verkliga.
Vad alla kan se i dag r att l ntagare under den nya ordningen l tt sorteras ut som sekunda arbetskraft, och att de som blir kvar, b de arbetare och tj nstem n, m ste springa fortare.
Trots det har en hel del jobb och produktion successivt flyttat ut fr n v rt land.
Frihandeln r livsviktig f r Sverige, men det r l ttare att f rsvara denna princip om skyddsn tet blir finmaskigare n i dag f r de individer som faller ur systemet. Den borgerliga regeringens revor i n tet m ste d rf r lagas.
Men framf r allt r det h g tid f r Socialdemokraterna att formulera en n ringspolitik, f r att skapa ny innovativ produktion, f r att p sikt kunna ers tta jobb som f rsvinner.
Det r en vida spridd uppfattning att finanskrisen aldrig drabbade Sverige. Men enligt Teknikf retagens kalkyler har mer permanent 50000 industrijobb f rsvunnit.
Hur ska det tomrummet fyllas? Var finns de riktiga jobben som ska s kra en framtida v lf rd?
Ingen hade i valr relsen s s rskilt m nga svar p denna helt avg rande fr ga. Det mest konkreta var att regeringen, verraskande nog med anslutning ocks av de r dgr na, ville halvera restaurangmomsen till en kostnad av 5,6 miljarder kronor.
Det vill s ga ett st d till en n ring, som inte beh ver n got st d f r att v xa, samtidigt som det finns v xande f retag som ropar efter l ngsiktigt kapital.
Det mesta av detaljerna i en framtida svensk politik f r att st tta ny, innovativ f retagsamhet r redan utrett sedan ett decennium tillbaka. Det som saknas r den politiska viljan, b de hos G ran Perssons regeringar och hos Fredrik Reinfeldts.
I h stens statsbudget n mns visserligen f r ndringar som skulle kunna st rka en innovativ tillv xt, typ skatteavdrag f r forskning och utveckling, som 22 av 31 OECD-l nder har, men inte Sverige. Men i n sta andetag avf rdas f rslaget som inte m jligt att genomf ra ens under mandatperioden. Statsskulden r viktigare n nya jobb. Moderaterna har d rmed gjort framtidsl sheten till sitt program.
Den g ngna krisen har visat att finansmarknaderna inte kunnat leverera. D remot har vi f tt l gre tillv xt, fler otrygga jobb, arbetsl shet, s nkta pensioner och st rre klyftor.
Det var inte b ttre f rr, men d fanns f retag och banker som inte bara ville tj na pengar, utan ofta ocks ville vara samh llsbyggare. Det r en huvuduppgift f r socialdemokratin att nu distansera sig gentemot b rsmatadorer och aktieklippare, och g ra de riktiga f retagarnas sak till sin.
Ett inbyggt hinder f r arbetarr relsen att formulera en aktiv n ringspolitik r den utbredda r dslan f r att f fel debatt, efter de statliga f retagens 70-talsfisko, St lverk 80 och l ntagarfonderna.
Men 2010-talets n ringspolitik handlar inte i f rsta hand om att staten ska driva f retag, utan om att trygga v xande f retags v xtkraft, genom mer av s ddkapital och l ngsiktigt statligt riskkapital, eftersom de s kallade riskkapitalisterna inte vill ta risker och r kortsiktiga.
Det handlar ocks om att s kra kapitaltillg ngen till infrastrukturinvesteringar, till billiga hyresr tter i storstadsomr dena och att utveckla ny klimatteknik. En st rre del av AP-fonderna n idag skulle g ra b ttre nytta d r n att som i dag bara planl st skvalpa runt p b rsen.
Vi menar att Socialdemokraterna m ste sl ppa id n om att terinf ra f rm genhetskatten. Det kanske r att sv ra i kyrkan, men man m ste kunna bli f rm gen p att starta nya v xande f retag, till exempel familjef retag i Sverige, eftersom den egna f rm genheten r en f ruts ttning f r att st fri fr n kortsiktiga vinstintressen och spekulanter, och f f retagen att v xa.
Finanskrisen och valnederlaget har ppnat ett f nster f r Socialdemokraterna att bryta upp fr n det f rflutnas f rdomar om f retagsamheten. Det r en uppgift f r v nstern att sl ss f r den goda, l ngsiktiga kapitalismen, innan f nstret sl r igen och allt terg r till det gamla med nya bubblor och nya kriser.
BJ RN ELMBRANT
f rfattare och journalist G RAN JOHNSSON
fd Metallordf rande