2011-09-08 06:56:32
Det har blivit lite mindre med tid med bloggen. Jag tycker jag upprepat mig mycket s jag kommer nog inte skriva lika ofta utan bara n r jag k nner att det r n got nytt jag har att s ga och tyckt mig f rst tt. Jag har l st kommentarerna och ni som skriver r minst lika kunniga som jag r (om ej lika galna :) )
T nkte ta upp guld som marknadsf rs allt mer som om det vore pengar. Men guld r inte pengar utan en madrass som pengar stoppas i. Jag har tidigare skrivit varf r guld r ett bankparasitprojekt. Jag t nkte nedan ta upp varf r guld ur rent praktiskt h nseende r en relik som endast tj nar till att tj na mellanhanden, bankparasiterna.
Jag har animerat f r att det ska bli l ttare att f rst att ett guldbaserat system r samma sak som dagens skuld/kredit-system fast i annan kl dsel (och faktiskt v rre d bl.a alla transaktionskostnader f r att forsla guld kommer g ra att mellanhanden banken kan roffa t sig mer och de relativa priserna stiga)
Historiskt har guld alltid varit det system som parasiterna skiftat till och som per automatik kommer ramla ner i fractional reserve banking (skuld/kreditsystemet) igen. Folk kommer d tigga kvitton p guld som bankirerna p st r sig ha i valven igen och ingen kan kolla om det verkligen finns n got guld bakom kvittona dvs back to Fractional Reserve Banking. Observera att det r kvittona som kommer anv ndas som pengar inte guldet. F r inte kommer folk springa med guld i fickorna och anv nda som pengar och inte kommer betalningar genom t.ex internet ske genom att man skickar guld till varandra genom posten.
1) Folk (det f tal som har n got guld) kommer s tta in sitt guld p banken
2) Och f ett kvitto troligast ett digitalt kvitto.
3) S g att Nisse k per en TV genom internet och skickar sitt digitala kvitto fr n sin bank till TV-handlarens bank samt f r TV:n som utbyte.
4) Bank 2 sitter nu med en fordran p Bank 1 p guld som de ska f rvara t TV:handlaren. Bank 2 kr ver d rf r att bank 1 skickar guldet till Bank 2:s kassavalv.
5) Detta m ste ske vid VARJE TRANSAKTION i ett guldsystem. S om du k per en chokladkaka m ste 20kr guld ka fr n bank 1 till Bank 2 . Nedan visas ett system med bara fyra banker och hur guld (gula pilar) och guldkvitton (svarta pilar) och alla m jliga kombinationer av transaktioner som M STE ske vid varje liten skitaff r. Bara med 4 banker blir det sv rt att h lla reda p alla guldtransporter hitan och ditan som ska g ras f r varje transaktion. T nk d ett system med hundratals banker (samt lokalkontor d r samma sak skulle g lla). Detta r givetvis inte praktiskt m jligt!
6) F r att l sa detta m ste bankerna skapa clearinghus, vilket r ett annat ord f r en centralbank. Bankerna kan centralt f rvara guldet d r i sina separata valv i centralbanken (clearinghuset). N r en transaktion sker mellan t.ex bank 2 och bank 1 kommer bank 1 kr va att f motsvarande guld som bara beh ver flyttas fr n Bank 2:s centrala valv till Bank 1:s centrala valv hos centralbanken.
F r att slippa skyffla guld mellan de enskilda bankernas bankvalv i centralbanken hela dagarna s kommer bankerna v nta tills dagen r slut och kvitta alla kvitton mot varandra (s.k clearing). S i slutet p dagen kollas om den ena banken r skyldig den andra banken efter alla dagens transaktioner.
Men vad r ovan? Jo, det r ett centralbankssystem som fungerar p precis samma s tt som det skuld/kredit-system som parasiterna bedriver idag! Det som Guldbaggarna skriker sig hesa om och f raktar. Det finns inte en praktisk m jlighet att det skulle fungera p ett annat s tt.
Guldbaggarna brukar h vda att guldet r marknadens val men ven om bankerna skapar centralbanker i varje land s kommer i alla fall alla kostnader f r transporter av guld kosta enorma summor som bankerna s som parasit ra mellanh nder kan roffa t sig.
Antag att jag k per en moj ng fr n England genom Internet och att den Engelska banken kommer acceptera min Svenska banks guldkvitto, s kommer n sta problem: Banken i England m ste ju f guldet fr n banken i Sverige f r banken i England sitter nu med ett kvitto p guld som det inte har. S f r varje transaktion (mellan t.ex England och Sverige n jobbigare om vi ska k pa en Sydkoreansk Tv) s m ste ett skepp med guldet g t andra h llet i f rh llande till varan som k ptes. Under mellantiden, d den Engelska banken v ntar p att f den Svenska bankens guld, kommer den Engelska banken sitta med ett kvitto p guld som de inte har men som kunden kan kr va att f ta ut. S under den v ntetiden ut var den Engelska banken Fractional Reserve banking i v ntan p att guldet kommer fram med skeppet lastas av och skickas till bankens valv.
D det f r varje transaktion kr vs en transport av guld kommer det kosta en dj vla massa som l ggs p priset p varan (vet inte hur mycket guld som m ste forslas till Sydkorea f r att f tag p en TV men transaktionskostnaden borde bli en del). Tror ni att marknaden r villiga att betala den kostnaden om det finns ett billigare alternativ utan att man m ste forsla guld runt omkring i hela v rlden. Vad skulle ni v lja en TV som kostar 7000 kr d r transaktionerna sker direkt eller 10 000 kr f r att en massa mellanh nder m ste skeppa guld runt hela dj vla v rlden kors och tv rs f r att ni ska f tag p er TV?
Enda s ttet bankerna skulle kunna l sa det p r genom att ha ett internationellt clearingsystem. Dvs att centralbankerna sitter ihop!
S f r att sammanfatta:
H ller guldbaggarnas resonemang om att ett guldsystem skulle vara konkurrentkraftigt mot ett system d r dessa reliker inte anv ndes?
N !
H ller guldbaggarnas resonemang att prylar kommer bli billigare?
N ! (och h r ska det som vanligt bli ett n je att slakta guldbaggar som hysteriskt skriker Hyperinflation s snart staten tar ver penningskapandet).
Kommer ett guldbaserat system anv nda sig av Fractional Reserve Banking?
Ja! Dels f r att f ner transaktionskostnaderna och kunna konkurrera med banker som inte k r med att vettl st flytta guld fram och tillbaka verallt. Dels f r att ingen kommer kunna h lla uppsikt p varje enskild transaktion.
r guld det val marknaden skulle v lja?
N , kunderna r intresserade av att g ra mellanhanden s liten som m jligt f r att f ner priset. Bankerna r givetvis intresserade av motsatsen att maximera mellanhandens storlek och till det r onekligen guld maximerat
r ett guldmyntsfotsystem fri marknad ?
N , det kr ver att bankerna centraliserar sin verksamhet och SAMARBETAR (och alla banker m ste ing i det samarbetet, se ovan). Riktiga f retag samarbetar inte utan f rs ker ha ihj l varandra till varje pris.
Kommer centralbankerna som guldbaggarna hatar f rsvinna?
N , centralbanker r en F RUTS TTNING f r att guldet ska kunna vara valuta.
Kan guldmyntfot inf ras utan att staten lagstadgar om det ? (den sterrikiska skolan hatar ju staten ver allt annat framf r allt mer n bankparasiterna)
N , finns inte en chans! Guld har s m nga kostnadsm ssiga nackdelar (d den bygger p bankparasitens nskan att maximera rollen som mellanhand) att det inte skulle kunna ha en chans mot t.ex ett statligt utgivande av skuldfria pengar som s tts i omlopp till allm nnyttigheter under demokratisk insyn. Det enda s ttet denna relik kan verleva r genom att f rljuga alternativen och att staten lagstadgar om en guldmyntfot. Eller uttryckt p fikonspr k guld kommer bara kunna existera s som fiat-valuta.
r Guld ett skydd mot en ny v rldsordning med global valuta?
N , tv rtom, centralbankerna m ste sitta ihop och ha ett gemensamt clearingsystem s att guld inte beh ver forslas runt f r varje enskild transaktion mellan l nder.