2012-10-24 06:46:44
Livsmedelsverket vill inf ra en maxgr ns f r hur mycket koffein som f r tills
ttas i energidrycker och andra livsmedel. I USA misst nker myndigheterna ett
samband mellan dryckerna och flera d dsfall.
Nyligen framkom att den amerikanska motsvarigheten till Livsmedelsverket, FDA,
utreder eventuella samband mellan fem d dsfall i USA de senaste tre ren och
intag av energidrycker.
Det senast uppm rksammade fallet r en ton rsflicka i Maryland som i december
dog av hj rtrubbningar. Hon hade d under tv dagar druckit ungef r 1,4 liter
av energidrycken Monster.
I f rra veckan st mde flickans mor det f retag som tillverkar drycken. FDA:s
granskning kan ka de politiska kraven i USA p att energidrycker borde
regleras, enligt New York Times.
ven i Sverige och EU har energidryckernas risker utretts upprepade g nger utan
att det kunnat fastsl s att de r h lsofarliga om de inte intas i extrem m ngd.
Men nu vill det svenska Livsmedelsverket att maxgr nser s tts f r hur mycket
koffein som ska f tills ttas i livsmedel som energidrycker, tuggummi och
kosttillskott. Det g ller allts inte kaffe, d r mnet finns naturligt.
Koffein r ett potent mne. Det r ocks ett v lk nt mne, vi vet hur vi
reagerar, s ger Livsmedelsverkets toxikolog Ulla Beckman till DN.se.
nda sedan de lanserades i Europa f rsta g ngen 1987 har energidryckerna ifr
gasatts och debatterats livligt. EU har gjort fyra utredningar mellan 1999 och
2009, och flera medlemsl nder har gjort egna studier. nd finns nnu inga
lagar om vare sig f rbud eller ldersgr nser.
I princip har alla utredningar har visat samma resultat: Det finns i nul get
inte ett vetenskapligt underlag f r n got f rbud, s ger Ulla Beckman.
Nu har de h r dryckerna funnits i Sverige sedan 1996, och de flesta vet att
de inneh ller koffein och inte r vanlig l sk. Men det r inte ot nkbart att
unga som inte r vana kan stj lpa i sig f r mycket.
Vad vetenskapen nnu inte vet s rskilt mycket om, f rklarar Beckman, r vilka l
ngtidseffekter l ngvarigt intag av koffein kan ha p barn. Energidryckerna har
inte varit tillg ngliga och popul ra tillr ckligt l nge f r det.
F r en frisk vuxen r koffeinm ngderna i energidrycker inte stora. De 1,4 liter
den avlidna ton rsflickan i USA drack under tv dagar inneh ller ungef r lika
mycket koffein som fem koppar kaffe.
Flickan hade enligt de medicinska rapporterna ett underliggande hj rtproblem,
som f rst rktes av koffeinets effekt.
Livsmedelsverkets rekommendationer om energidrycker r dels att man inte ska
anv nda dem som v tskeers ttning, eftersom de precis som kaffe r v
tskedrivande, dels att man inte ska dricka dem i kombination med alkohol.
Alkohol och koffein kan samverka i detta att ge hj rtklappning. Koffeinets
uppiggande effekt g r ocks att man inte m rker sin berusning lika tydligt och
d rf r kanske dricker mer, s ger Ulla Beckman.
I vintras f reslog en projektgrupp inom Livsmedelsverket en maxgr ns f r
tillsatt koffein. Sedan dess unders ker myndighetens jurister om den r m jlig
att inf ra. En s dan regel m ste f gr nt ljus av EU. ven om Sverige inf r den
p egen hand m ste EU-kommissionen godk nna den svenska avvikelsen.
Fler andra medlemsl nder diskuterar ocks att inf ra nationella gr nsv rden
eller andra egna regleringar. Enligt de gemensamma EU-regler som g ller i dag m
ste det st p energidrycksburkarna att de inneh ller koffein och hur mycket.
Anders Bolling
anders.bolling@dn.se