2011-05-10 09:27:29
Publicerad 2011-05-09 09:01
K lla: Nordea *Avser utelunch 20 st. a 70 kr, **Avser lunchl da gjort p
matrester, ***Avser lunchl da 20 st. a 20 kronor.
r av ekonomisk f rsakelse - och nudlar. Det f rknippar vi ofta med
studentlivet. En students privatekonomi till ter inte direkt n gra st rre utsv
vningar. F r den som dessutom flyttar hemifr n r det sv rt att f ekonomin att
g ihop p bara ett studiel n.
Som student f r man utg ifr n att man startar med plus minus noll och n r
man f r det f rsta studiemedlet ska det r cka till mycket, s ger Ingela
Gabrielsson, privatekonom p Nordea till DN.se.
N r studentlivet drar ig ng f r man se ver sina kostnader. En enkel budget
underl ttar hur tr kigt det n l ter. Det g ller att vara realistisk. De
flesta studenter har inte r d att ta ute och fika p caf hela tiden. En l
sning r att g ihop flera stycken och laga mat tillsammans till middagar och
matl dor.
Annons:
I Nordeas utr kningar r bara det allra n dv ndigaste medr knat. Ett tr
ningskort eller en resa g r budgeten sv r att h lla.
Den sorgl se studenten bor i studentrum, ter lunch och vissa andra m l ute och
g r back med bara studiel net. H r r ett extrajobb enda l sningen.
Den praktiske studenten bor hemma och fixar matl dor till lunchen, betalar f r
ett busskort och unnar sig vissa n jen. I s fall r cker studiel net till.
Genom noggrann utgiftskontroll och smart boende, till exempel hemma eller
genom att dela boende med kompisar, g r det att klara sig p studiemedlen, s
ger Ingela Gabrielsson.
M nga b rjar sin studietid med att bo hemma. Ett alternativ som inte lockar
lika mycket som det r billigt. M nga f r bo gratis men en rimlig summa att
betala r 2.000 kronor f r hyran och 1.000 kronor f r mat enligt Nordeas utr
kningar.
Jag tycker tminstone man ska betala en tusenlapp f r maten s att man f r en
k nsla f r vad saker och ting kostar, s ger Ingela Gabrielsson.
Dessutom b r studenten st f r egna utgifter som kl der, hygienartiklar och
mobilr kning.
Den superekonomiske studenten bor givetvis ocks hemma, cyklar ist llet f r
ker buss, k per begagnad kurslitteratur och unnar sig nnu f rre n jen. Den
personen klarar sig p mindre n studiel net.
Genom att bo hemma och vara enormt f rsiktig med utgifterna, g r det att
klara sig utan att ta fullt studiel n, men att avs ga sig allt r kanske inte
den b sta l sningen. D r det b ttre att jobba lite extra, s ger hon.
Samtidigt varnar Ingela Gabrielsson f r att v nja sig vid att ha mycket pengar
att r ra sig med under studietiden.
Dra inte ut p studierna f r l nge f r att du jobbar f r mycket. Det r
viktigt att inte komma ut i arbetslivet f r sent. Annars kan det bli kostsamt p
l ng sikt med till exempel pensionen, s ger Ingela Gabrielsson.
Tina Zenou
tina.zenou@dn.se