Problemen ska inte skyllas p EU och euron

2011-11-17 09:58:41

16 november 2011 kl 15:25, uppdaterad: 16 november 2011 kl 20:49 BR NNPUNKT |

EUROKRISEN

Debatten om Europas kris pr glas av ett problem som tenderar att f rdjupa den.

I ivern att beskriva den som en EU-kris eller som en eurokris g r man den till

ett institutionellt problem snarare n ett politiskt. Det pr glade i h g grad

EU-kommissionens f rslag inf r Europaparlamentet n r man presenterade sina f

rslag till kad ekonomisk styrning, skriver Gunnar H kmark (M).

Det allvarligt att en s stor del av Europas politiska ledare faller in i denna

problemformulering. Inte bara f r att de skapar en debatt d r de bortser fr n

de omedelbara reformer som kan och m ste g ras, utan ocks f r att de f rsummar

att s tta fokus p det som r de grundl ggande och avg rande problem europeisk

ekonomi har: f r l g tillv xt och f r h ga utgifter.

Det kan synas bekv mt och har en bredare populistisk bas. Det var eurons fel,

inte politikens fel! Det var valutans problem inte budgetpolitikens! Det var

EU:s fel, inte bristen p tillv xtreformer!

Den bilden av problemen lockar m nga fler n dem som d rigenom slipper

konfronteras med sitt ansvar.

Den lockar alla vad-var-det-vi-sa som hela tiden varit emot euron och

skeptiska till europeiskt samarbete. De vill inget hellre n att h vda att det

var eurons fel att grekerna och alla andra kade sina utgifter, inte grekernas.

Och det lockar alla vi-vill- nnu-mer-EU-styrning som tror att bara vi f r mer

beslut och kontroll p europeisk niv s l ser sig problemen. I b da fallen tr

nger man undan diskussionen om de reformer som beh vs nu.

Det drabbar b de ekonomi och demokrati.

F r det f rsta beror krisen p politiska beslut d r m nniskor av k tt och blod

b r ansvaret. Det r inte eurons fel att Grekland eller Italien har byggt upp

stora underskott och v xande skuldb rdor. Det r grekiska och italienska

politiker.

Genom att g ra problemet till ett institutionellt problem l ter man dem som b r

ansvaret komma undan. Samtidigt flyr man undan fr n den utv rdering av en

misslyckad och f rfelad politik som gett l g tillv xt och h ga utgifter och som

vi nu m ste bryta upp ifr n. Utan ett demokratiskt ansvar finns risken f r att

fel politik upprepas igen. Och demokratin f rsvagas n r det blir sv rt att utkr

va ansvar. F r det andra leder tron p att det r ett institutionellt problem

till tron p att det r just institutionella f r ndringar som kr vs f r att vi

ska l sa krisen.

Det flyttar fokus fr n de reformer och f r ndringar som nu kr vs till f rm n f

r den st ndiga debatten om nya styrelseformer och behovet av en gemensam

europeisk finans- och ekonomisk politik. Alltf r m nga tror att bara vi f r en

europeisk finansminister, en starkare ledning av eurozonen och mer

verstatlighet vad g ller finans- och ekonomisk politik s l ser sig problemen

och vi kanske slipper de sv ra besluten. Det riskerar att leda Europa in i ndl

sa nya f rdragsdiskussioner bortom de krav som skuldkrisen st ller idag.

Det r en diskussion som riskerar att dela EU i olika sp r och i olika

hastigheter. Eurozonen skulle d ha sin styrning, de andra l nderna som v ntar

p att bli medlemmar en annan och de som inte vill alls en tredje. En s dan

politik kommer att skapa nya klyftor och hinder som motverkar ekonomisk reform

och arbetet med att g ra Europa till v rldens mest dynamiska marknad.

Diskussionerna om morgondagen f r inte tr nga undan att det finns ett ansvar nu

f r att genom ledarskap och beslutsamhet skapa trov rdighet och tillv xt. Det

handlar om demokratiskt ansvarstagande och politiska reformer. Det r bra f r

europeisk ekonomi och f r demokratin.

GUNNAR H KMARK (M)

vice ordf rande i Europaparlamentets st rsta partigrupp EPP