2011-02-22 07:52:18
Publicerad 2011-02-21 07:50
Hur m r internet i Sverige i dag? Vad har n tet betytt f r oss? DN.se st llde n
gra grundl ggande fr gor till it-pionj ren och entrepren ren Patrik F ltstr m.
Vad r det som r s bra med internet?
J sses. Hur l ngt r ett sn re?
Annons:
Det som r bra med internet r att man kan komma t de saker man vill s l
nge man har access till n tet. Kommunikationen har underl ttats.
Tidigare s hade vi en sladd f r telefoni, en sladd f r tv och s vidare. Nu
beh ver vi bara en anslutning och d kan man g ra vad man vill.
Hur viktigt har internet varit f r demokratin?
Internet g r att vem som helst kan vara producent av informationen. Tidigare
var det bara tidningar, radio, tv och s vidare. Nu finns en direkt kontakt
mellan de som vill s ga n got och de som vill lyssna.
Vet vi gemene man tillr ckligt om internet?
Ja, absolut. Jag tycker inte att gemene man ska beh va veta n got om
internet. Gemene man ska kunna anv nda alla tj nster som n tet erbjuder, men
ska inte beh va kunna n gon om tekniken.
Det r som med ett avlopp; vi anv nder det utan att veta hur det fungerar.
r vi bra p att anv nda internet?
Nej, inte nnu.
Det finns tv sk l till det. Dels tycker jag inte att de som borde kunna
saker om internet kan tillr ckligt, exempelvis it-tekniker och de som
upphandlar it. Dels s f rs ker b de f retag och offentlig sektor it-fiera
befintliga tj nster; man anv nder it bara f r att man ska inte f r att det
ska f renkla. Det kr nglar till det och g r det dyrare.
Vad beror det h r p ?
Att man inte tar ett helhetsgrepp om verksamheten. Det i sin tur g r man inte
eftersom f r ndringarna skulle bli f r stora.
Det r ofta ett par heliga kor som m ste slaktas.
Du arbetar p it-f retaget Cisco. Hur har ni gjort f r att klara det h r?
Vi har inte rest n gonting alls f r interna m ten de senaste tv ren. De
andra i min grupp r utspridda mellan USA och Australien, vilket inneb r att vi
inte har tr ffats p l nge.
Men vi sparar milj och pengar. Och dessutom tid. Det handlar om att se
ver hela arbetsprocessen.
Vad h nder just nu med internet? Hur ser utvecklingen ut?
Det vi nu ser r en tvekan om hur vi ska g ra r tt bed mning av balansen
mellan ppenhet och bevakning. Hur pass mycket vill vi att man ska kontrollera
internet?
Fr gan r: vad ska styras av marknaden och vad ska styras av lagar?
Ett exempel r den nya lagen om elektronisk kommunikation. Lagstiftarna vill
inte besluta om vilka tj nster marknaden ska erbjuda. D remot kr ver de
tydlighet gentemot kunden; kunden ska veta om mobiloperat ren exempelvis inte
till ter IP-telefoni. Man l ter marknaden best mma.
Om det sen visar sig att alla k per billiga tj nster d r all IP-telefoni har
sp rrats d kan tillsynsmyndigheten (PTS) tvinga fram helt ppna abonnemang.
Vad har du att s ga om framtiden f r internet?
Den f rsta uppgiften r att se till att tunga investeringar, till exempel
fiber i marken och radiomaster, kan anv ndas av alla spelare p lika villkor.
Inte bara av dem som genomf rt investeringen.
Den andra saken som r viktig r att alla de som s ljer internetaccess till
ter access till precis vilka tj nster som helst. Alla tj nster ska vara
tkomliga f r kunden.
Vilka r utmaningarna globalt?
Globalt har vi ett tredje problem. Det har att g ra med m nskliga r ttigheter
och integritet. D r finns inte samma syn p ppenhet som i Sverige. Det r till
exempel inte sj lvklart f r alla l nder att inv narna ska f ha en egen blogg.
Fotnot: H r kan du l sa mer om Patrik F ltstr m.
Fotnot2: H r kan du l sa mer om Facebook World Map och hur den kom till.
Fotnot3: H r och h r kan du l sa mer om stiftelsen .SE.
Jenny Stiernstedt
jenny.stiernstedt@dn.se
Patrik F ltstr m
Patrik F ltstr m har arbetat med internets utveckling under l ng tid, bland
annat vid KTH och Tele2.
Sedan 2000 arbetar han f r amerikanska Cisco.
Han r k nd f r sitt arbete med standardisering och utveckling. Han har ocks
arbetat med tj nster som SMTP (e-post), DNS (nameserver), IDN (internationella
dom nnamn) samt Enum (telefoni via Internet).
Patrik F ltstr m verkar inom SNUS (Swedish Network Users' Society) och har ven
arbetat i regeringens it-politiska strategigrupp, regeringens it-r d och det
globala Internet Society.