2011-05-02 08:36:37
Det blir inget 5G och det beror p att forskarna b rjat n rma sig gr nsen f r
hur mycket data som g t att f ra ver ett givet frekvensutrymme i etern.
Det blir inget 5G och det beror p att forskarna b rjat n rma sig gr nsen f r
hur mycket data som g t att f ra ver ett givet frekvensutrymme i etern.
2 maj 2011 kl 11:43
Teknikerna har jobbat med n rmast kuslig precision. En g ng vart tionde r har
de f tt fram en ny mobilgeneration. Men nu r det slut. Ericssons
forskningschef konstaterar att det nog inte blir n gon femte generation. D
remot v ntar n st rre f r ndringar.
Om allt fortsatt som tidigare skulle vi n gon g ng kring 2020 f den femte
generationen mobiln t, 5G. N ten skulle ge extremt h ga datahastigheter och
ppna f r nya kapacitetskr vande tj nster som vi idag inte kan f rest lla oss.
Men det mesta pekar p att vi aldrig hamnar d r. Just n r telebolagen i Sverige
h ller p att rulla ut de nya 4G-n ten siktar forskarna i labben p att ta n
sta steg t ett helt annat h ll.
Vi ser inga tecken nu p att det blir ett 5G. I alla fall inte om vi anv nder
h gre datahastighet som definition av vad en ny generation r, s ger Jan F rjh
forskningschef p Ericsson, v rldens st rsta leverant r av mobilsystem.
Artikeln forts tter...
En orsak r att forskarna b rjat n rma sig gr nsen f r hur mycket data som g r
att f ra ver i ett givet frekvensutrymme i etern. Den gr nsen har man i och f
r sig varit n ra f rut men d har man kunnat kringg begr nsningen genom att
anv nda flera antenner f r att skicka ver data.
Vad vi vet idag finns det inget p g ng som g r att vi kan f samma f rb
ttring som n r vi utvecklade systemen med flera antenner. Men vi kan
fortfarande f rb ttra radion ten s de f r kad kapacitet, s ger Jan F rjh.
Det inneb r nu inte att forskningen stannar av bara f r att det inte blir n gon
ny n tgeneration som ska byggas ut. Inne i ett av Ericssons hemliga
forskningslabb finns exempelvis projektledaren Mathias Riback och ett g ng
andra forskare.
H r h ller de p att f rs ka ta sig nnu lite n rmare maxgr nsen och Mathias
Riback visar in i en liten datorhall f r att vi ska f se vad som r p g ng. I
ett st ll, h gt som en fullvuxen man, finns utrustningen som om n gra r kanske
blir grunden till Ericssons nya basstation. Basstation r den del i mobiln tet
som kommunicerar via radio med mobilerna.
I ett st ll alldeles intill finns just mobilen. ven den r n rmare tv meter h
g och p minner inte p n got s tt om en kommande mobil. Men det r just s det
brukar se ut n r man p ett v ldigt tidigt stadium testar nya l sningar som
senare ska krympas s mycket att de hamnar inuti en mobil eller ett datormodem.
Utanf r datorhallen visar forskarna hur det g r. P datorsk rmen ser vi hur
stora m ngder data skickas ver mellan basstation och mobil och ett litet tag
r hastigheten ver 1,4 Gbit/s. Det r ungef r 20 g nger snabbare n vad man f r
ut i motsvarande utrymme med den f rsta omg ng 4G-n t som telebolagen i Sverige
nu bygger ut.
Men s pl tsligt kraschar det. verf ringen g r ned till 900 Mbit/s och f r
forskarna r det bara att g tillbaka och fila ett varv till p mjukvaran i
systemet.
Vi skulle kanske kunna g nnu lite h gre. Men d kr vs s avancerade
algoritmer (ber kningsmetoder) att det skulle ta alldeles f r mycket
processorkraft och f r mycket energi, s ger Jan F rjh.
H r framme, n ra den teoretiska maxgr nsen, b rjar forskningen ta en lite annan
inriktning. Lite f renklat kan man s ga att vi hittills mest pratat om vilken
maxhastighet man kan f ut av en given teknik under optimala f rh llanden p en
begr nsad plats.
Fram ver handlar det mer om att den h ga hastigheten ska bli tillg nglig
verallt och d beh ver man till exempel f flera olika typer av n t att fungera
ihop och f basstationerna att samarbeta mer n idag. Den som r uppkopplad ska
inte f n got avbrott bara f r att man r r sig mellan ett tr dl st n tverk p
flygplatsen till mobiln tet utanf r och sedan in i ett nytt n t p kontoret.
En annan stor f r ndring r att n tet ska klara av att ansluta en enorm m ngd
apparater. I praktiken handlar det om allt fr n mobiler och datorer till
sensorer som m ter allt fr n lufttryck till blodtryck hos patienter. P
Ericsson r knar man exempelvis med att det 2020 kommer att finnas mer n 50
miljarder uppkopplade apparater till internet.
D m ste det vara enkelt f r konsumenterna, men det m ste ocks vara l tt f r
telebolagen. D rf r beh ver vi n t som st ller in sig sj lva och som ocks
reparerar sig sj lva. V rt stora m l r att all information ska finnas tillg
nglig med bra prestanda var man n r, s ger Jan F rjh.
Det l ter ju lovande f r alla mobilanv ndare som f tt v nja sig vid att t
ckningen ibland r usel och att datahastigheten ofta ligger l ngt under den
telebolagen talar om i reklamen. Men kanske r det just det h r som 5G handlar
om, inga nya n t utan fungerande n t som ger riktigt bra prestanda n stan
verallt. Det blir i s fall ett skifte av enorm betydelse.
1G kom i b rjan av 1980-talet och i Norden anv nde de statliga televerken
systemet NMT. Det spred sig senare och anv ndes ven i m nga andra l nder. De
sista NMT-abonnemangen i Sverige upph rde f r drygt tre r sedan.
2Gden andra generationen mobiltelefoni, kom i b rjan av 1990-talet. I Europa
drev b de myndigheter och industri p f r att man skulle f en gemensam
europeisk standard. Det lyckades ocks och man skapade gsm, en teknik d r b de
Ericsson och Nokia skaffat sig en stark st llning.
3G den tredje generationen mobiltelefoni blev rej lt omskriven i b rjan av
2000-talet n r telebolagen gjorde m ngmiljardinvesteringar i nya n t och i att
ropa in frekvensutrymme f r 3G. Satsningarna kn ckte telebolagen och bidrog
till telekomkraschen. 3G-n ten ger framf r allt h gre datahastighet.
4GSverige lyckades v cka global uppm rksamhet i mobilbranschen n r TeliaSonera
blev f rst i v rlden med att ppna ett kommersiellt n t som f ljer standarden
lte, som sedan ocks kom att kallas 4G. 4G/lte ppnar p sikt f r nnu h gre
datahastighet samtidigt som det inneb r att man g r ver till ett rent datan t.