2012-02-02 11:33:53
Svenskarna forts tter att ta mer k tt trots initiativ som K ttfri m ndag.
Det visar siffror som Jordbruksverket offentligg r i dag. Sedan 1990 har
konsumtionen av k tt stigit med 41 procent.
1. Hur mycket k tt ter vi?
1950 t en genomsnittlig svensk 51 kilo k tt om ret. Nu r vi uppe i 85 kilo,
enligt rapporten fr n Jordbruksverket.
De h r siffrorna anger totalkonsumtionen. Men ven om siffran inte r exakt s
ser vi att det r en kning, eftersom vi m ter det h r likadant varje r, s
ger Monica Eidstedt, handl ggare p Jordbruksverket.
2. Varf r ter vi mer k tt?
En f rklaring r att det har blivit billigare. Sedan 1990-talet har k
ttpriserna sjunkit mer n andra livsmedel. Studier visar ocks att vi r mer
prisk nsliga n r det g ller k tt n andra livsmedel.
3. Vilket k tt r popul rast?
Grisk tt, n tk tt och sedan f gel, som har kat mest procentuellt sett sedan
1950-talet. In lvor och h stk tt r det enda som vi ter mindre av i dag n f r
60 r sedan.
4. K tt och milj hur ligger det till?
K ttets klimatp verkan r st rre n man tidigare har trott, trots minskade utsl
pp i produktionen. Det beror p att vi ter mycket importerat k tt som
tidigare inte har synts i den nationella utsl ppsstatistiken, enligt en rapport
fr n Naturv rdsverket som kom i oktober i fjol. D r ger man exempel p m jliga
s tt att reglera konsumtionen och inte bara produktionen.
Indirekt kan de h ga utsl ppen inneb ra att man m ste f r ndra sj lva
konsumtionen av k tt. F r vi en fortsatt kning av den kommer det att bli
negativa konsekvenser f r milj n, s ger Anita Lundstr m, handl ggare p Naturv
rdsverket.
I dag anv nds stora arealer f r att odla mat till djur d r man skulle kunna
odla mat till m nniskor. FN vill se en minskad k ttkonsumtion f r att l sa
problemet med att f da en v xande befolkning.
5. Kan man bli sjuk av att ta k tt?
Studier har visat att k tt kan ka risken f r vissa cancerformer. Det g ller s
rskilt r tt samt processat k tt som charkuterivaror och pastej.
6. r det bara d ligt med k tt?
K tt inneh ller mycket n ring som r bra f r m nniskor. Dessutom finns det fler
saker att v ga in. N tk ttsproduktion, till exempel, sl pper ut mest koldioxid,
men samtidigt beh vs det betande djur om man ska klara m len om biologisk m
ngfald.
K tt r ett bra livsmedel och vi s ger inte att konsumtionen m ste minska.
Men det r bra om man ter mer varierat, s ger Anita Lundstr m.