2017-07-25 13:09:17
Gr nk l och andra f rgstarka gr nsaker och frukt som inneh ller f rg mnet
lutein, har visat sig kunna d mpa inflammationer i blodet som m nga f r efter
bland annat hj rtinfarkt och som leder till nya infarkter. Det visar forskning
fr n Link pings universitet.
N rings- och f rg mnet lutein hittar man i stora m ngder i framf r allt gr nk l
men ocks i spenat, broccoli, persilja, rtor och citrusfrukter bland annat.
Allts i gr nsaker och frukt som r m rkt gr na eller gula.
Forskning som gjorts tyder p att det vi ter kan p verka eventuella
inflammatoriska processer i kroppen. En grupp mnen som visat sig vara
intressanta i det fallet r karatenoiderna, en stor familj av fettl sliga mnen
fr n v xtriket. Och fr gan hade v ckts om karatenoiderna i sig sj lva hade
anti-inflammatoriska effekter. Lutein r en karotenoid.
D mpar l ggradiga inflammationer
Problemet var att de flesta studier som hade gjorts p karotenoider och
inflammation hade gjorts p djur eller friska m nniskor.
Forskarna vid Link pings universitet ville nu unders ka om karotenoiderna hade
anti-inflammatorisk effekt ven hos m nniskor med k rlkramp eller de som haft
en hj rtinfarkt. Deras immunceller r mer retliga n friska personers och kunde
d rf r reagera annorlunda.
Ofta har s na patienter en l ggradig ih llande inflammation i blodet trots
att de f r bra behandling, medicin och program f r att f r ndra sin livsstil, s
ger
Lena Jonasson, professor i medicin och h lsa vid Link pings universitet och
verl kare p kardiologen p Link pings universitetssjukhus, som har lett
studien.
Att ha en kronisk inflammation p det h r s ttet kar risken f r nya hj
rtinfarkter hos patienterna.
Skyddar mot ldersf r ndringar i gat
Forskarna m tte niv erna av de sex vanligaste karotenoiderna i blodet p totalt
193 patienter med kransk rlssjukdom. Samtidigt m tte man graden av inflammation
i blodet p personerna.
Och studien som publicerats i den amerikanska medicinska tidskriften
Atherosclerosis, visade att en s rskild karotenoid, n mligen lutein, kunde d
mpa den l ngvariga inflammationen hos den h r patientgruppen.
Dessutom s g forskarna att luteinet tas upp och lagras av immuncellerna i
blodet.
Tidigare forskning har visat att lutein skyddar mot gr starr och andra ldersf
r ndringar i gats gula fl cken. Och nu tror forskarna att luteinet skulle
kunna d mpa ven andra l ggradiga kroniska inflammationer som r f ljden av
till exempel reumatiska sjukdomar.
Viktigt ha lite fett till
Lutein finns ven i tablettform men det r enligt forskarna b ttre att ta gr
nsakerna. Ett piller ger 10 milligram lutein medan en portion gr nk l ger 20
milligram.
Och forskarna ska nu g vidare och bland annat unders ka hur gr nsakerna b st
ska tillagas s att kroppen kan ta upp s mycket lutein som m jligt.
Det r viktigt till att man inte ter bara det r a spenatbladet utan att man
ven har lite fett till, olja eller s . F r karotenoiderna och luteinet r
fettl sliga och annars f r man inte i sig s mycket , s ger Lena Jonasson.
Men luteinet har visat sig ven vara viktig f r friska m nniskor som vill forts
tta att vara friska eftersom den d mpar derf rkalkningen.
Ser man p befolkningsstudier och m nniskor som r lite yngre s visar det
sig att hos de som har h ga luteinniv er i blodet r deras k rlv ggar inte s f
rtjockade som hos andra. S det g ller att b rja f i sig lutein s tidigt som
m jligt.
DETTA R LUTEIN
Framst lls ur tliga frukter och v xter, gr s och Tagetes erecta. Det vanligast
f rekommande f rg mnet i naturen. F r anv ndas till en rad livsmedel t.ex.
smaksatta syrade mj lkprodukter, l sk, desserter, glass, konfektyrer, tuggummi,
konditorivaror, fiskrom, senap, soppor, s ser, kosttillskott, sprit drycker,
dekoration och verdrag.
K lla: Livsmedelsverket
Mikrogram lutein per 100 gram livsmedel:
Gr nk l, r 39550
Gr nk l, kokad 15798
Spenat, r 11938
Majrovsblad, kokade 8440
Spenat, kokad 7043
Romansallat 2635
Broccoli, kokad 2226
Squash (zucchini) 2125
Majs, kokad 1800
rtor, gr na, p burk 1350
Brysselk l, kokad 1290
Majs, gul, p burk 884
Gr na b nor, kokade 700
Havtorn 659
Morot, r 358
Isbergssallat 352
Svarta vinb r 337
Bl b r 328
Vitk l 310
Tangeriner, r a 243
Selleri, r 232
Apelsiner 187
Tomater, r da, kokade 150
Tomater, r da, r a 130
Papaya 75
Tomatjuice, p burk 60
Persikor 57
Cantaloupmelon 40
Apelsinjuice, f rsk 36
Persikor, p burk 33
Vattenmelon 17
Grapefrukt, r d 13
K lla: Wikipedia