2010-12-09 10:52:48
Publicerad: 9 december 2010, 10.24. Senast ndrad: 9 december 2010, 10.30
2010-12-09 10:24:57
Konsumentpriserna steg med 0,3 procent fr n oktober till november, enligt SCB.
Nu kar trycket p h gre r ntor.
Inflationstakten var 1,8 procent, j mf rt med 1,5 procent i oktober, enligt
Statistiska centralbyr n (SCB).
Analytiker hade i genomsnitt r knat med att konsumentpriserna skulle ka med
0,15 procent i november och att inflationstakten skulle stiga till 1,7 procent,
enligt Reuters.
Inflationstakten r den genomsnittliga f r ndringen av konsumentpriserna de
senaste tolv m naderna.
Den ov ntat h ga inflationen h jer sannolikheten f r att Riksbanken fullf ljer
sina planerade h jningar av repor ntan, enligt Fredrik Floric, r ntestrateg p
Nordea.
- Det r inte alarmerande. Men p marginalen kar det p upp ttrycket p
Riksbanken, s ger han.
Enligt Floric r en delkomponent till den verraskande h ga inflationstakten h
gre livsmedelspriser.
Nordea r knar med att Riksbanken under de kommande tolv m naderna hinner h ja
repor ntan fyra g nger till 2 procent, fr n dagens 1 procent.
- Det r i stora drag redan inr knat i dagens r nteniv er.
Den underliggande inflationen, enligt m tten KPIF och KPIX, var i november 1,9
respektive 1,6 procent. M nadsf r ndringen var i b da fallen 0,2 procent.
Kronan fortsatte marginellt upp t efter inflationssiffrorna, medan r ntan p tv
riga statsobligationer steg ett par punkter till 1,76 procent.
Enligt Olof Manner, skandinavisk r ntechef p Royal Bank of Scotland, h nger r
relsen fr mst ihop med en trend med h gre r ntor i omv rlden under veckan.
- Det r framf rallt korta r ntor i eurozonen och en kraftig r relse upp f r l
nga r ntor i USA. Det r stora fl den, s ger han.
- Svenska r ntor r r sig med omv rldsr ntorna, fr mst de tyska. Vi sitter fast
i detta sedan flera r, till gger Manner.
Enligt Manner borde marknaden, om de utgick fr n ekonomiska fakta, f redra
svenska statspapper framf r tyska just nu.
- Vi beh ver ju inte l na upp lika mycket pengar, s ger han.
Manner noterar ven att statsminister Fredrik Reinfeldt verkar vara ppen f r
svenskt deltagande i ytterligare st dpaket till europeiska l nder i kris.
Sverige finns med m ngmiljard taganden redan med som l ngivare i st dpaketen
till Irland, Island och Lettland.
Detta kan ocks driva upp r ntel get, tror han.
- Ju mindre vi hj lper till och finansierar i Europa ju b ttre kommer v ra
obligationer att g . D blir r ntorna l gre och den svenska kronan starkare.