2012-09-13 09:00:28
Regeringen f resl r att bolagsskatten s nks fr n dagens 26,3 procent till 22
procent den 1 januari.
S nkningen ber knas kosta cirka 16 miljarder kronor. Av dessa finansieras 8,8
miljarder av de sk rpta avdragsreglerna f r interna r ntor, s kallade r
ntesnurror.
Regeringen f resl r dessutom ett investeraravdrag f r att ka tillg ngen p
kapital, fr mst i nystartade och v xande f retag, enligt ett pressmeddelande.
Kostnaden f r avdraget uppg r till 800 miljoner kronor och kommer tidigast att
inf ras den 1 september 2013 eftersom f rslaget f rst m ste godk nnas av
EU-kommissionen.
Orsaken till att bolagsskatten s nks r, enligt regeringen, att Sverige i dag
ligger ver genomsnittet i OECD och EU. Flera EU-l nder har aviserat att de r
p v g att s nka skatten, till exempel Storbritannien.
Med den f reslagna s nkningen kommer Sverige att hamna en bit under
EU-genomsnittet, som r 23,4 procent.
Bolagsskatterna r p v g ned t i Europa och den svenska niv n p 26,3 procent
ligger "n got h gt", anser utredningschefen Magnus Runnbeck p statliga Invest
Sweden, som ska fr mja utl ndska investeringar i Sverige.
Men m nga f retag betraktar inte bolagsskatten som n got j tteproblem. Den
anses som relativt sk lig och s rskilt bland storf retag finns det s tt att
hantera och f ner den faktiska bolagsskatten. Men 22 procent blir nog ganska
bra, s ger Runnbeck.
Han ser ocks andra s tt att ka intresset f r Sverige hos utl ndska f retag.
Till exempel l gre sociala avgifter f r personer som sysslar med forskning
och utveckling i Sverige. D l ser man forskarna till Sverige och d r finns det
absolut en uppsida, s ger Runnbeck.
S nkningen av bolagsskatten r den st rsta nya satsningen i regeringens budget
f r 2013.
Vi g r detta d rf r att det r avg rande f r var de multinationella bolagen l
gger investeringar, fabriker och huvudkontor, s ger n ringsminister Annie L f
(C).
Sverige kommer nu under den genomsnittliga bolagsskattesatsen f r OECD och
EU.
Svenskt N ringsliv och F retagarna har tidigare sagt att det finns mer
effektiva tg rder f r att f rb ttra f retagsklimatet i Sverige n att s nka
bolagsskatten. L f tycker dock att skattes nkningen r "helt r tt" med tanke p
att OECD har pekat ut skatten som den mest skadliga f r f retagsklimatet och
med tanke p att en rad EU-l nder har s nkt sin skatt de senaste tio ren.
Utbildningsminister Jan Bj rklund (FP) p pekar ocks att de stora
multinationella bolagen inte r medlemmar i intresseorganisationerna Svenskt N
ringsliv och F retagarna.
L f anser att det inte bara r de stora internationella bolagen som kommer att
tj na p regeringens f rslag.
Hela Sveriges n ringsliv tj nar p s nkt bolagsskatt, eftersom det finns m
nga underleverant rer till de stora f retagen i Sverige, s ger hon.
Det r ocks viktigt att framh lla investeraravdraget, som kommer att gynna
investeringar i sm bolag. Detta r en helhet som jag tror r bra b de f r sm
och stora f retag.
F rslaget om ett investeraravdrag r inte helt klart, och det kommer att beh va
omg rdas av en l ng rad regler, p pekar utbildningsminister Jan Bj rklund (FP).
Det finns risk f r att det utnyttjas f r mycket aggressiva skatteuppl gg, s
ger Bj rklund.
Vid presskonferensen h vdade regeringen att s nkningen av bolagsskatten kommer
att f stor betydelse f r syssels ttningen. Men ministrarna kunde inte
presentera n gra ber kningar.
Vi tror att i samma stund som vi ger den h r signalen s kommer det i olika
investeringskalkyler att falla ut mer svenska flaggor n tidigare. Det kommer
att vara mer intressant att l gga sina framtida investeringar och sin
beskattning i Sverige, s ger statsminister Fredrik Reinfeldt (M).
N ringslivet har tidigare sagt att det hellre vill ha en s nkning av
kapitalskatten, men det har regeringen inte funderat p , enligt Reinfeldt.
Han s ger att det r otroligt sv rt att ber kna hur syssels ttningen kommer att
p verkas av s nkningen.
Det r aldrig en rak linje fr n en tg rd till jobb, d rf r att m nga saker
inverkar. En del av detta har vi inte makt ver i Sverige.
TT