2016-01-21 09:32:36
19 januari
P tisdagen sl pps den granskning som gjorts av Riksbankens penningpolitik
mellan 2010 och 2014. Troligtvis kommer myndigheten att kritiseras f r sina d
liga prognoser bland annat vad g ller inflationen, det f rutsp r
ekonomiprofessor Harry Flam.
Om rapporten skulle vara v ldigt kritisk s kommer rapporten att spela en
viss roll, d det inneb r att Riksbanken m ste ta till sig av kritiken. Det
skulle kunna leda till en utredning av sj lva Riksbanken, s ger Harry Flam,
professor emeritus p Stockholms Universitet, till SVT Nyheter och forts tter:
Om man i rapporten till exempel ifr gas tter sj lva inflationsm let, s inneb
r det att det r fel p sj lva ramverket i penningpolitiken. D kan det leda
till att riksdagen vill utreda detta n rmare.
Riksbankens d liga prognoser
Det r riksdagens finansutskott som best llt den oberoende utv rderingen och
det r tredje g ngen en s dan g rs av Riksbanken. Utredarna r toppnamnen
Marvin Goodfriend, professor p Carneige Mellon University i USA som ven haft
en rad poster inom den amerikanska centralbanken FED (Federal Reserve), och
Lord Mervyn King, tidigare centralbankschef p Bank of England.
Deras uppdrag har varit att utv rdera Riksbankens penningpolitik under ren
2010-2014. I uppdraget ing r bland annat att unders ka hur Riksbanken klarat av
att arbeta mot inflationsm let p tv procent, och om penningpolitiken anv nts
r tt f r att f bukt med hush llens skuldberg.
I uppdraget ing r ven en granskning av hur Riksbanken klarat av att g ra
inflationsprognoser.
Av tio prognosmakare i Sverige var det Riksbanken som gjorde de s msta
inflationsprognoserna. De f rutsp dde felaktigt att det var m jligt att n
inflationsm let p tv procent inom tv r, s ger Harry Flam, och till gger:
Det finns tecken p att prognosmakeriet trots allt var ganska bra, men n r
det finjusterades av direktionen blev prognoserna betydligt mer optimistiska n
de borde ha varit. Det handlar om ett rent nsket nkande fr n direktionens
sida, milt uttryck. D r finns det anledning att rikta kritik mot Riksbanken.
Kritik mot r nteh jningen?
Trots att det finns fog f r en hel del kritik mot Riksbankens penningpolitik
under ren 2010-2014, finns det argument som st der den f rda penningpolitiken,
menar Harry Flam.
Det r alltid l ttare att uttala sig om det som redan h nt, men
penningpolitiken m ste bed mas utifr n vad man visste n r besluten fattades.
Jag kan t nka mig att man kommer fram till att r ntan inte skulle ha h jts ren
2010-2011, utan att man skulle ha l tit den ligga kvar p en l g niv eller
till och med s nkt den.
Riksbanken felbed mde
Harry Flam f rklarar att den redan d kade utl ningen till hush llen gjorde
att Riksbanken accepterade en r nteh jning. Detta skedde efter att svensk
ekonomi terh mtat sig 2009, efter den internationella finanskrisen h sten
2008. Riksbanken felbed mde och trodde att terh mtningen var mer stabil n den
var.
Riksbanken trodde att ekonomin efter uppg ngen skulle forts tta som vanligt
och oroade sig f r en alltf r h g inflation och en h gre skulds ttning hos hush
llen. Detta var allts en felbed mning, och ett misstag, konstaterar Harry
Flam, och forts tter:
Den amerikanska centralbanken h jde inte r ntorna, inte heller Europeiska
Centralbanken gjorde det, d rf r att man visste att en snabb r nteh jning
skulle kn cka en konjunkturuppg ng.
Planerad utredning p skyndas
De tidigare oberoende utv rderingarna av Riksbankens penningpolitik har bara
lett till en diskussion, inte till n gra s rskilda tg rder. Det finns dock
planer p att utreda Riksbanken och dess verksamhet, en utredning som
Riksbanken sj lv har efterfr gat och som riksdagens finansutskott st llt sig
positiv till.
Men den utredningen har inte kommit ig ng, enligt Harry Flam som tror att
tisdagens utv rdering som presenteras av de internationella toppekonomerna kan
komma att leda till att den statliga utredningen p b rjas.
Tror inte p bostadsbubbla
Minusr ntan inf rdes under 2015 och r historiskt l g. I dag ligger repor ntan
p - 0,35%. P riksbankens senaste m te i december l mnades den of r ndrad.
Det som oroat b de Riksbanken och andra r de skenande bostadspriserna i framf
rallt storst derna och d rmed hush llens h ga skulds ttning.
Harry Flam tror inte att det finns n gon bostadsbubbla men han tror att en r
nteh jning till normal niv kommer att p verka konsumtionen negativt.
Hur ser du idag p hush llens h ga bel ningsgrad?
Jag tror inte det r ett problem egentligen. Men skulle r ntorna pl tsligt g
upp till normala niv er s skulle hush llen dra t sv ngremmen och minska
konsumtionen. Det skulle i sin tur p verka konjunkturen och d ocks syssels
ttningen som riskerar att minska. D remot tror jag inte att det skulle leda
till s dana problem som att folk inte skulle ha r d med sina bostadskostnader
och vara tvungna att flytta.
En normal r nta ligger runt 3,5-4,5 procent, enligt Harry Flam. Det inneb r att
hush llens bostadsr nta hamnar p uppemot 5-6 procent.
Jag tror att vi kommer upp till de niv erna s sm ningom, men det kommer att
ta flera r, s ger Flam.
Ingves betygss tts
I tio r har Stefan Ingves varit riksbankschef. Nu utv rderas fem av dessa. Fr
gan r om den h r granskningen kommer att vara till hans f r- eller nackdel.
Harry Flam tror b de och.
P plussidan r v l hanteringen av finanskrisen 2008, ven om Sverige inte
gjorde n got originellt. Men det som var unikt var att svenska banker fick
problem i Baltikum som kr vde tg rder som l n till bankerna. Men det var inte
Riksbanken utan Riksg lden som stod f r huvuddelen av de finansiella st den.
Minussidan f r Ingves r nog penningpolitiken, den kan komma att ses som en
misslyckad politik. Framf rallt att r ntorna h jdes f r tidigt efter
finanskrisen. Man skulle ha v ntat med att h ja r ntan vilket andra
centralbanker gjorde, som amerikanska FED, och Europeiska centralbanken, ECB,
konstaterar Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi.