2017-05-09 11:34:05
ANALYS Det r tv olika visioner f r Frankrikes framtid som m ts i det
franska presidentvalet. Marine Le Pen lovar ekonomisk patriotism medan Emmanuel
Macron g r till val p mer europeisk integration. Men b da m ter samma
utmaningar. L g tillv xt och h g arbetsl shet utmanar v lf rden.
Den franska ekonomin r Europas tredje st rsta ekonomi och ven om landet har f
rh llandevis h g levnadsstandard k mpar m nga fransm n med att f sin egen
ekonomi att g ihop.
Arbetsl sheten
Det som ofta n mns som styrkan i den franska ekonomin r den h ga
produktiviteten, som r ett m tt p hur mycket varje arbetare g r per timme.
Att m nga fransm n r v lutbildade bidrar till att den h ga produktiviteten men
baksidan inneb r att det, likt i Sverige, r sv rt att komma in p
arbetsmarknaden om du har l gre utbildning.
M nga i Frankrike st r utanf r arbetsmarknaden, och arbetsl sheten r ver 10
procent. F r unga r det s rskilt sv rt; en av fyra unga fransm n r arbetsl
sa. Bland fransm n med utl ndskt p br r arbetsl sheten ocks st rre.
J mf rt med andra eurol nder som Spanien och Italien r det f rh llandevis goda
siffror men i Storbritannien r arbetsl sheten 5 procent och Tyskland har en
arbetsl shet kring 4 procent. I Sverige r den knappt 7 procent. Tudelningen p
arbetsmarknaden Frankrike har varit sv r att komma t; m nga av de nya jobb som
skapas r tillf lliga och l ngtidsarbetsl sheten r p den h gsta niv n p ver
tio r.
L g tillv xt
Tillv xten i Frankrike steg n got till 1,2 procent under 2016 men l g p
ynkliga 0,3 procent f r rets f rsta fyra m nader. S ven om m nga nu hoppas
att den franska ekonomin r p v g ut ur l gkonjunkturen r det fortsatt tungt.
Frankrike l gger en st rre del av sin BNP p v lf rd n m nga andra europeiska
l nder. Det inneb r att det finns en stor utbyggd offentlig sektor, ett av v
rldens b sta sjukv rdssystem och att det j mf relsevis finns f rre m nniskor
som r fattiga n i till exempel Tyskland och Storbritannien.
Eftersom tillv xten r l g i ekonomin och kostnaderna har kat f r den
offentliga sektorn samtidigt som det r sv rt att h ja skatterna har
statsskulden kat. Att h ja pensions ldern fr n 62 r r antagligen politiskt
om jligt. Att f rl nga den 35 timmar korta arbetsveckan ses som ett dr
mscenario av arbetsgivare men dess orubblighet f rsvaras benh rt av fackf
rbund.
Men tankesmedjor som IMF och OECD tycker att den franska statsskulden som r p
ver 100 procent av BNP r f r stor och att reformer kr vs. ven om
statsskulden just nu r f rh llandevis billig kan en h g statsskuld leda till
att n r skatteinkomsterna i en l gkonjunktur kan landet f sv rt att ha r d med
sin v lf rd.
Mots ttning mellan stad och landsbygd
I m ngt och mycket handlar valet i Frankrike om tv motpoler; de tv Frankrike
, att v lf rden n r inte alla p samma s tt och det r stor skillnad mellan
livet i storstaden och p landsbygden. F r trots h gt skattetryck ser m nga
fransm n att v lf rden f rs mrats, fabriker i det franska rostb ltet slagit
igen och det blir sv rt f r mindre aff rer att klara sig med en allt ldre
befolkning.
L sningarna som Macron och Le Pen st r f r r lika l ngt ifr n varandra som
staden Amiens i rostb ltet och Paris. Fr gan r vilken som tar makten.
Om du vill l sa mer:
Franska motsvarigheten till Statistiska Centralbyr n.
https://www.insee.fr/en/accueil
IMF:s utv rdering av den franska ekonomin fr n 2016.
http://www.imf.org/external/pubs/cat/longres.aspx?sk=44080.0