2018-07-03 12:15:10
I fem r har den f rre rikspolischefen och tillika landsh vdingen Bj rn
Eriksson f rt en kamp. M let r att det ven i framtiden ska g att betala med
sedlar och mynt i Sverige.
Jag r oerh rt glad ver att politikerna ntligen vaknat och inser att en
miljon m nniskor h ller p att l mnas utanf r.
Det kallas Kontantupproret och Bj rn Eriksson r dess talesperson. Ett l st
sammansatt n tverk av intresseorganisationer, branschf rbund och privatpersoner
som driver opinion f r att kontanter ska finnas kvar som betalningsmedel vid
sidan av de alternativa l sningar som snabbt vinner mark.
Utanf rskap och krisberedskap
Personligen lskar jag kort och Swish. Men jag anser att man tappat
besinningen och gl mt bort alla m nniskor som r beroende av kontanter i sin
vardag. Min 99- riga mamma r numera mer eller mindre tvingad att l mna ut
koder och andra k nsliga uppgifter till andra, eftersom hon inte klarar av att
hantera appar och mobilt bank-id.
Bj rn Eriksson menar att f rutom ldre med d lig datorvana s r det fr mst m
nniskor i glesbygd som drabbas n r bankomater successivt f rsvinner och
pengatransporterna slutar rulla genom landet.
Motargument
De som lovsjunger kort och betal-appar bland annat banker och delar av
handeln menar att det minskande anv ndandet av sedlar och mynt r bra
eftersom det begr nsar den svarta ekonomin och ven riskerna f r r n och annan
kriminalitet.
Dessutom s ger man att de pengar som sparas n r den kostsamma
kontanthanteringen minska kommer b de s ljare och k pare till del.
K nsligt f r cyberangrepp
Argument som Bj rn Eriksson k per till en del men kontrar med att lyfta fram
kontanternas betydelse f r den svenska krisberedskapen:
Korten och de digitala betalningssystemen r enkla att sl ut, och d kommer
ingenting att fungera. Jag f rst r mig faktiskt inte p de politiker som varnar
f r milit ra interventioner p Gotland samtidigt som hela Sverige l mnas v rnl
st mot ganska enkla cyberangrepp n r kontanterna avvecklas.
St ndigt samma fr ga
I det femtiotal intervjuer han gett till BBC, CNN och andra globala medief
retag har han st ndigt f tt samma fr ga: Varf r har Sverige, som enda land i v
rlden, frivilligt avvecklar ett system som alltid fungerar till 100 procent?
P det h r omr det har landet lagom blivit ultra-extremt och m nga tror
dessutom att Sverige r f reg ngare. De fattar inte att samma teknik finns
verallt, och att det r av s kerhetssk l och omtanke om utsatta grupper som
andra l nder beh ller m jligheten att betala med kontanter!
Inte l ngre lantisar
Bj rn Eriksson ber ttar att Kontantupproret till en b rjan betraktades som ett
g ng lantisar som inte begrep sig p det moderna samh llet. Men att den bilden
nu f r ndras.
Jag r himla glad att politikerna ntligen b rjar fatta att den h r unika
svenska l sningen inte r g ngbar. Min teori r att det beror p valet i h st
och att etablissemanget f rst tt att folk ute i landet r extremt f rbannade.
Den 11 juni l mnade Riksbankskommitt n in sitt delbet nkande till
finansmarknadsminister Per Bolund (MP).
D r f rsesl s bland annat att de banker som har betalkonton och en inl ning fr
n allm nheten p ver 70 miljarder kronor ska vara skyldiga att tillhandah lla
kontantuttag och dagskassehantering i hela Sverige.
Rimlig tillg ng inneb r enligt kommitt n att 99 svenskar av 100 ska ha h gst
25 kilometer till n rmaste plats f r s v l uttagsautomat som ins ttningsbox.
Kommitt n sl r fast att ven om det finns f rdelar med teknisk utveckling s
har Sverige g tt l ngre n n got annat j mf rbart land n r det g ller att
verge kontanter som betalningsmedel.
Enligt kommitt n finns i dag runt en miljon svenskar som st r utanf r det
digitala samh llet, bland annat vissa ldre, nyanl nda och personer med
funktionsvariationer.
Kommitt n drar ocks slutsatsen att kontanter bidrar till att minska samh llets
s rbarhet vid kriser och ge ett b ttre integritetsskydd f r individen.
K lla:Tryggad tillg ng till kontanter, SOU 2018:2