2009-01-22 12:41:02
Publicerad: 21 januari 2009, 17.40. Senast ndrad: 21 januari 2009, 18.07
F R NDRINGSBEN GEN. Flexibilitet har blivit ett kodord f r modern. Men vad g r
den med oss? I arbetslivet finns en vertro p vad man kan stadkomma med
flexibilitetet, anser forskaren Anne Gr nlund. Den som sj lv kan best mma n r
arbetsdagen b rjar och slutar upplever mer konflikt mellan jobb och familj n
den som har helt oflexibelt schema.
Rigid och oflexibel person s kes. Nej, den platsannonsen f r vi aldrig l sa.
Flexibel r en av de vanligaste egenskaperna i Platsbankens platsannonser, en s
kning visar att just nu s ks bland andra flexibel kinakock, flexibel kyckling
sk tare, flexibel skogsmaskin f rare, flexibel chefsassistent, flexibel
skolpsykolog, flexibel bredbandsinstallat r, flexibel montessoril rare,
flexibel redovisningsansvarig, flexibel bowlingmekaniker och flexibel kollof
rest ndare.
Det r sv rt att vara emot flexibilitet. Det r d rf r som s m nga saker kan
smugglas in under det namnet, s ger arbetslivsforskaren Gunnar Aronsson,
professor i psykologi vid Stockholms universitet.
Kraven p flexibilitet kommer bara att ka i l gkonjunkturen. Om det tidigare r
ckte att vara n gorlunda flexibel och anpassningsbar p sin arbetsplats s r
det inte l ngre tillr ckligt. M nniskor m ste ocks , med
arbetsmarknadspolitikens vokabul r, vara anst llningsbara. Allts s flexibla
att de klarar inte bara att byta f retag utan kanske ocks bransch. De nya
reglerna f r sjukskrivningar r ett exempel p det.
Kraven p omst llningsf rm ga kommer att ka v ldigt mycket. M nniskor m ste
vara beredda att st lla om sig till ganska annorlunda arbetsuppgifter, s ger
Gunnar Aronsson.
Det nya flexibla arbetslivet, som inte r s f rf rligt nytt l ngre, inneb r
ocks att mejl, internet och mobiltelefoner har gjort det m jligt att flexa
mellan jobb och hem p ett annat s tt n tidigare. Det r l ttare att ta med
jobbet p fritiden, svara p besv rliga mejl efter att barnen har lagt sig och
fatta budgetbeslut i skidliften. Men det r ocks enklare att ta privatlivet
till jobbet, l ta barnens mobilsamtal avbryta m ten, mejla v nnerna p
arbetstid eller ha en snuvig tv ring i kn et n r man arbetar hemma f r att
skriva klart en rapport.
Det moderna arbetslivet och det moderna familjelivet kr ver en st ndig
koordinering. Det har blivit en speciell kompetens att f det att g ihop och
det r den som r duktig p det som klarar sig b st. Det g ller att vara n
rvarande d r man r, att ha fokus p jobbet n r man r d r och att inte t nka p
jobbet n r man r hemma, s ger Gunnar Aronsson.
Sociologen Anne Gr nlund vid Ume universitet har forskat om flexibilitetens gr
nser och menar att det finns en vertro p vad man kan stadkomma med
flexibilitet. Hon beskriver hur flexibla arbetstider har betraktats som en
mirakelkur n r det g ller j mst lldhet. N r J mo har gjort enk ter med
arbetsgivare om vad de g r f r att underl tta f r m nniskor att f rena arbete
med f r ldraskap, vilket de r skyldiga till enligt lag, s s ger m nga att de
har flexibla arbetstider.
Men n r Anne Gr nlund i sin doktorsavhandling granskade tre branscher, v rden,
finansbranschen och verkstadsindustrin f r att se om flexibel arbetstid ledde
till j mnare f rdelning av hush llsarbetet s visade det sig inte vara s . De
som har flexibla arbetstider delar inte mer lika p hemarbetet n andra.
N r man f r v ldigt fria tider finns ofta ett villkor i andra nden. Man har
mer ansvar och f r anpassa arbetstiden efter n r f retaget beh ver att man
jobbar. I kollektivavtalen r det v ldigt tydligt att flexibla arbetstider inte
tillkommit f r att f rena arbete och familj. Sm barnsf r ldrar har inte mer
flexibla arbetstider n andra och i b de v rden och finansbranschen hade m nnen
mer flexibla arbetstider n kvinnorna.
Medan arbetslivet blir allt mer flexibelt forts tter familjen att vara en
ganska oflexibel institution. Sm barn blir nnu 2009 kinkiga om middagen
serveras f r sent.
Enk tstudien visade att de som i alla fall har en liten m jlighet att anpassa
arbetstiderna upplevde mindre konflikt mellan arbete och familjeliv n de som
inte kunde p verka alls. Men de som hade stor frihet att best mma n r
arbetsdagen b rjar och slutar upplevde mer konflikt mellan jobb och familj n
de som hade bundet schema.
Det beror p att de har press p sig fr n arbetsgivaren, men kanske ocks p
att de verskattar hur flexibelt familjelivet kan vara. Det r ganska
strukturerat, dagistider ska passas och s vill f r ldrarna kanske tr ffas
ibland. F rhoppningen att flexibiliteten ska l sa allt r lite verdriven.
Som forskare har Anne Gr nlund stor frihet att planera sina arbetsdagar och att
arbeta hemma.
Det finns inget som s ger n r man har jobbat f rdigt. Det r viktigt att dra
gr nser f r sig sj lv. F rr tog jag hem v ldigt mycket jobb och sl pade hit och
dit. Det blev inte bra och gav en k nsla av att aldrig vara klar. Att ta hem sv
ra forskningsuppgifter och tro att man ska g ra det samtidigt som man har
skrikande barn omkring sig det r fullst ndigt ineffektivt. terh mtning r
viktigt b de f r orken, motivationen och kreativiteten, s ger Anne Gr nlund som
har en fyra rig son och en ton rsdotter.
Alla vill vara flexibla och Anne Gr nlund menar att faran med s dana ord r att
man inte tittar p vad de st r f r, vems flexibilitet handlar det om. Anst
llda, och ven f retag, har ven behov av stabilitet, struktur och f ruts
gbarhet.
Begreppet flexibilitet slog igenom p allvar i b rjan av 90-talet. Den engelske
forskaren John Atkinson hade i mitten p 80-talet lanserat begreppet det
flexibla f retaget. 80- och 90-talet var datoriseringens tidevarv och f r
ndringstakten i n ringslivet accelererade. Begreppet har mest anv nts om hur f
retag blir flexibla, inte s mycket om personer.
Men det flexibla arbetslivet st ller ocks andra krav p individen. N gon sorts
initiativf rm ga r ett grundkrav, man m ste kunna ta itu med saker och inte
sitta och v nta p att man ska f l sning fr n n gon annan. Det handlar ocks
om att sj lv leta upp de kontakter och den kunskap som beh vs. Och s kr ver
det att man strukturerar sin tid, ingen annan s ger att det tar s och s m nga
dagar. Det m ste man klara ut sj lv, det r mycket av tidsdisciplinering.
V ldigt m nga arbetsuppgifter i dag r inte s strukturerade och tydliga att
man vet precis n r det r klart, man skulle kunna g ra lite b ttre genom att h
lla p lite till. D kan m nniskor drivas till att jobba f r mycket och bli
utbr nda. Individen har ett ansvar, men arbetsgivarens ansvar r att inte ha f
r vaga arbetsuppgifter. Om man nu proklamerar m lstyrning s m ste det vara
tydligt var ribban f r en godtagbar prestation ligger, s ger Gunnar Aronsson.
Gunnar Aronsson vill lyfta fram en annan definition av flexibilitet,
socialantroprologen Gregory Batesons fr n 1970-talet. Flexibilitet inneb r att
ha reservkapacitet som omedelbart kan anv ndas f r hantering av ov ntade
situationer och uppgifter .
Med den definitionen r en hel del av det vi tycker r flexibelt inte alls
flexibelt. Om man t nker p det slimmade f retaget s har de gjort sig av med
reservkapaciteten. Eller i privatlivet, hur mycket reservkapacitet har m
nniskor kvar att hantera n r de hamnar i ov ntade situationer?