2009-12-17 05:54:55
Publicerad: 16 december 2009, 20.27. Senast ndrad: 16 december 2009, 21.18
En femtedel av alla barn mellan 13 och 17 r bryr sig f r mycket om sin vikt
anser deras f r ldrar. Det visar en ny unders kning. Men den verkliga siffran
kan vara h gre, tror barnh lsoexperter.
Man kan se att barn upp till tolv r r r p sig ganska mycket. Men n r man
kommer upp i ton ren minskar motionsaktiviteterna, s rskilt de som r
organiserade, s ger Bj rn Sporrong, barnf rs kringsexpert p f rs
krings-bolaget Trygg-Hansa.
Claude Marcus r professor i pediatrik (barnh lsov rd) och leder Rikscentrum f
r sv r vervikt hos barn. Han tror att den verkliga siffran r h gre n unders
kningen visar.
Det r klart att det finns ett stort m rkertal bakom de h r siffrorna, det r
absolut inte alla som r oroliga f r sin vikt som l ter f r ldrarna veta det, s
ger Claude Marcus, som inte heller tror att det r r tt personer som oroar
sig f r sin vikt.
M nga av dem kan vara ton rstjejer som n rmast har tst rningar, menar han.
Ingen m r bra av att g och oroa sig. Det h r r ett tecken p att man inte f
r adekvat st d och hj lp.
Skolh lsov rden m ste ta ett st rre ansvar, menar Marcus. Idag blir h
lsokontroller av gymnasieelever allt ovanligare, m nga f r inga kontroller alls
och tillf llena blir f rre f r ungdomar som beh ver tala med n gon om sin h
lsa.
Unders kningen visar att en tredjedel av alla barn under 18 r sitter minst tre
timmar framf r dator eller tv varje dag.
Vi har f tt ett samh lle som de flesta av oss inte t l de senaste 20 ren. S
tsaker har blivit billigare n gr nsaker och vi f r en allt mer stillasittande
livsstil, s ger Claude Marcus.
15 20 procent av alla barn i Sverige r verviktiga. Men nu kommer positiva
rapporter som g ller barn i l gre ldrar. Den tidigare kningen av andelen
verviktiga fyra ringar och tio ringar verkar nu ha avstannat. Det visar unders
kningar fr n Statens folkh lsoinstitut och flera landsting.
En viktig orsak till den nya trenden r mediebevakningen av fr gan, tror Claude
Marcus.
Jag tror en stor anledning till det r att fr gan har varit i fokus i media,
men intresset d rifr n svalnar s finns det risk att det kar igen. F rskolor,
fritids och skolor m ste b rja ta ansvar f r det h r. Det r sv rare f r f r
ldrar att ge barnen mer h lsosam mat n vad de professionella pedagogerna g r,
s ger Claude Marcus.
Maria berg r l kare och forskare i G teborg. Tidigare i veckan sl ppte hennes
forskningslag en studie som visar att fysiskt aktiva ungdomar klarar
intelligenstest b ttre.
Vi har sett att effekten r tydligast p den logiska f rm gan och spr ket. Det
r inte alls lika stark effekt p teknisk f rm ga, s ger Maria berg.
Den studien bygger p m nstringsresultat fr n 1,2 miljoner 18- riga m n f dda
mellan 1950 och 1976. En uppf ljning visar att det som hade god kondition vid m
nstringen i st rre utstr ckning gick vidare till h gre studier och
kvalificerade jobb.