2016-07-28 05:28:07
Polis eskorterar asyls kande fr n ett resundst g som stannat vid Hyllie
station utanf r Malm efter genomf rd gr nskontroll. Arkivbild. Foto: Johan
Nilsson/TT Nyhetsbyr n
Polisen brukar klara av cirka en tredjedel av de av- och utvisnings renden man
f r ta ver fr n Migrationsverket. Det skulle inneb ra att cirka 40.000 renden
f rblir ouppklarade fram till och med r 2020 visar en sammanst llning som SVT
har gjort. ven om polisen hoppas klara av en st rre andel fram t kommer
antalet personer som befinner sig i landet utan tillst nd att ka markant.
Migrationsverket ber knar i sin senaste prognos att cirka 148.000 personer
kommer f avslag p sina asylans kningar fr n r 2016 till och med 2020. Enligt
prognosen ska n rmare h lften av dessa l mna landet frivilligt och d rut ver
avskrivs ett antal renden av olika sk l. Men resten, drygt 63.000 renden,
kommer att verl mnas till polisen f r avvisning och utvisning.
En del renden r personer man vet vilka de r och var de befinner sig, men som
inte vill l mna landet. Men fr mst handlar det om m nniskor som
Migrationsverket inte f tt tag p eller som inte g r att hitta.
Klarar en tredjedel av rendena
Polisen uppger sj lv att man brukar klara av ungef r en tredjedel av rendena
och det skulle inneb ra att man f r drygt 40.000 ouppklarade renden till och
med 2020. renden d r man inte vet var m nniskorna tagit v gen eller befinner
sig. Enligt chefen f r gr nspolisen, Patrik Engstr m, kommer dock andelen
uppklarade renden att ka fram t.
Det h nder r tt stora f r ndringar inom polisen och i omv rlden nu som kommer
p verka och f rhoppningsvis g ra att det blir fler. Bland annat polisens
omorganisering och att vi ska anst lla fler poliser till just det h r, s ger
han till SVT.
Ygeman r inte n jd
Men inrikesminister Anders Ygeman inte r inte n jd ver att det r s m nga
renden som f rutsp s blir ouppklarade.
Det riskerar att f allvarliga konsekvenser. F r den enskilde som f r ett d
ligt liv i skuggan av det svenska r ttssamh llet men ocks f r det svenska samh
llet med risker f r svartjobb och kriminalitet, s ger han.
Inte konstigt att m nga stannar
Men trots d liga f rh llanden r det enligt Sanna Vestin, ordf rande i
flyktinggruppernas riksr d, inte konstigt att m nga v ljer att stanna utan
tillst nd.
D handlar det ju om att man tycker att alternativet r v rre eller att det
inte finns n got alternativ, s ger hon.
Gr nspolischefen och inrikesministern r dock verens om att mer m ste g ras.
Det r osunt f r ett samh lle att ha ett sorts sidosamh lle. P sikt r det h
r ett allvarligt samh llsproblem och ett problem som m nga akt rer m ste
arbeta med, s ger Patrik Engstr m.
Det betyder att vi dels m ste f fler att terv nda frivilligt, dels ka
kapaciteten i utvisning och avvisning, s ger Anders Ygeman.
Jag r djupt oroad ver det h r skuggsamh llet
Johan Forssell, migrationspolitisk talesman f r Moderaterna, tycker att Ygeman
s ger bra saker men att det h nder v ldigt lite i praktiken.
Vi vill g ra en kartl ggning ver hur m nga som lever i Sverige utan tillst
nd. Vi vill f rdubbla preskriptionstiden som idag r fyra r. Vi vill ha fler
poliser, minst 2.000 f r att klara av det h r. Men allt det h r s ger
regeringen nej till. Det r v ldigt problematiskt det h r, man kan inte ha
skuggsamh llen och situationen br dskar.
Jag r djupt oroad ver det h r skuggsamh llet. Om man har asylsk l s ska
man f en fristad h r om man inte har det s ska man s snart som det r m
jligt l mna landet.
Ingen vet idag hur m nga personer som vistas i Sverige utan tillst nd. I en
rapport fr n riksdagens utredningstj nst fr n juni i r framg r att det gjorts
olika uppskattningar och att dessa varierar mellan 10.000 och 50.000.
Fakta avvisningar
De senaste ren har en av fem som s kt asyl f tt avslag p sin ans kan. Cirka
40 procent av dessa har l mnat landet frivilligt. r 2015 fick 22.500 avslag
och knappt 10.000 av dessa l mnade landet sj lvmant. Migrationsverket tror i
sin senaste prognos att fler n s kommer l mna Sverige frivilligt under 2016.
Bland annat f r att m nga som kom f rra h sten har valt att dra tillbaka sin
asylans kan. (K lla: Migrationsverket)
I de fall d r den som f tt avslag p sin ans kan inte g tt att f tag p , inte
bor p adressen som uppgetts, eller d r personen g r klart att de inte vill l
mna Sverige, verl mnas rendet till polisen. r 2015 tog polisen ver 10.800
renden fr n Migrationsverket och n stan 6 900, eller 63 procent, av dem gick
inte att lokalisera eller f tag p . Dessa renden kallas avvikna (K lla
Polisens rsredovisning).
Fall som polisen tar ver r oftast sv rl sta. Det kan exempelvis r ra sig om
personer som saknar en klarlagd identitet. M nga ursprungsl nder som personer
ska terf ras till har dessutom regler som inneb r att man inte tar emot
avvisade personer som tvingas ut ur Sverige. Migrationsverket uppger att det r
ett stort hinder d minst h lften av avslagsbesluten inte kan verkst llas utan
frivillig medverkan (K lla: Migrationsverkets prognos).