40.000 ouppklarade utvisnings renden v ntas

2016-07-28 05:28:07

Polis eskorterar asyls kande fr n ett resundst g som stannat vid Hyllie

station utanf r Malm efter genomf rd gr nskontroll. Arkivbild. Foto: Johan

Nilsson/TT Nyhetsbyr n

Polisen brukar klara av cirka en tredjedel av de av- och utvisnings renden man

f r ta ver fr n Migrationsverket. Det skulle inneb ra att cirka 40.000 renden

f rblir ouppklarade fram till och med r 2020 visar en sammanst llning som SVT

har gjort. ven om polisen hoppas klara av en st rre andel fram t kommer

antalet personer som befinner sig i landet utan tillst nd att ka markant.

Migrationsverket ber knar i sin senaste prognos att cirka 148.000 personer

kommer f avslag p sina asylans kningar fr n r 2016 till och med 2020. Enligt

prognosen ska n rmare h lften av dessa l mna landet frivilligt och d rut ver

avskrivs ett antal renden av olika sk l. Men resten, drygt 63.000 renden,

kommer att verl mnas till polisen f r avvisning och utvisning.

En del renden r personer man vet vilka de r och var de befinner sig, men som

inte vill l mna landet. Men fr mst handlar det om m nniskor som

Migrationsverket inte f tt tag p eller som inte g r att hitta.

Klarar en tredjedel av rendena

Polisen uppger sj lv att man brukar klara av ungef r en tredjedel av rendena

och det skulle inneb ra att man f r drygt 40.000 ouppklarade renden till och

med 2020. renden d r man inte vet var m nniskorna tagit v gen eller befinner

sig. Enligt chefen f r gr nspolisen, Patrik Engstr m, kommer dock andelen

uppklarade renden att ka fram t.

Det h nder r tt stora f r ndringar inom polisen och i omv rlden nu som kommer

p verka och f rhoppningsvis g ra att det blir fler. Bland annat polisens

omorganisering och att vi ska anst lla fler poliser till just det h r, s ger

han till SVT.

Ygeman r inte n jd

Men inrikesminister Anders Ygeman inte r inte n jd ver att det r s m nga

renden som f rutsp s blir ouppklarade.

Det riskerar att f allvarliga konsekvenser. F r den enskilde som f r ett d

ligt liv i skuggan av det svenska r ttssamh llet men ocks f r det svenska samh

llet med risker f r svartjobb och kriminalitet, s ger han.

Inte konstigt att m nga stannar

Men trots d liga f rh llanden r det enligt Sanna Vestin, ordf rande i

flyktinggruppernas riksr d, inte konstigt att m nga v ljer att stanna utan

tillst nd.

D handlar det ju om att man tycker att alternativet r v rre eller att det

inte finns n got alternativ, s ger hon.

Gr nspolischefen och inrikesministern r dock verens om att mer m ste g ras.

Det r osunt f r ett samh lle att ha ett sorts sidosamh lle. P sikt r det h

r ett allvarligt samh llsproblem och ett problem som m nga akt rer m ste

arbeta med, s ger Patrik Engstr m.

Det betyder att vi dels m ste f fler att terv nda frivilligt, dels ka

kapaciteten i utvisning och avvisning, s ger Anders Ygeman.

Jag r djupt oroad ver det h r skuggsamh llet

Johan Forssell, migrationspolitisk talesman f r Moderaterna, tycker att Ygeman

s ger bra saker men att det h nder v ldigt lite i praktiken.

Vi vill g ra en kartl ggning ver hur m nga som lever i Sverige utan tillst

nd. Vi vill f rdubbla preskriptionstiden som idag r fyra r. Vi vill ha fler

poliser, minst 2.000 f r att klara av det h r. Men allt det h r s ger

regeringen nej till. Det r v ldigt problematiskt det h r, man kan inte ha

skuggsamh llen och situationen br dskar.

Jag r djupt oroad ver det h r skuggsamh llet. Om man har asylsk l s ska

man f en fristad h r om man inte har det s ska man s snart som det r m

jligt l mna landet.

Ingen vet idag hur m nga personer som vistas i Sverige utan tillst nd. I en

rapport fr n riksdagens utredningstj nst fr n juni i r framg r att det gjorts

olika uppskattningar och att dessa varierar mellan 10.000 och 50.000.

Fakta avvisningar

De senaste ren har en av fem som s kt asyl f tt avslag p sin ans kan. Cirka

40 procent av dessa har l mnat landet frivilligt. r 2015 fick 22.500 avslag

och knappt 10.000 av dessa l mnade landet sj lvmant. Migrationsverket tror i

sin senaste prognos att fler n s kommer l mna Sverige frivilligt under 2016.

Bland annat f r att m nga som kom f rra h sten har valt att dra tillbaka sin

asylans kan. (K lla: Migrationsverket)

I de fall d r den som f tt avslag p sin ans kan inte g tt att f tag p , inte

bor p adressen som uppgetts, eller d r personen g r klart att de inte vill l

mna Sverige, verl mnas rendet till polisen. r 2015 tog polisen ver 10.800

renden fr n Migrationsverket och n stan 6 900, eller 63 procent, av dem gick

inte att lokalisera eller f tag p . Dessa renden kallas avvikna (K lla

Polisens rsredovisning).

Fall som polisen tar ver r oftast sv rl sta. Det kan exempelvis r ra sig om

personer som saknar en klarlagd identitet. M nga ursprungsl nder som personer

ska terf ras till har dessutom regler som inneb r att man inte tar emot

avvisade personer som tvingas ut ur Sverige. Migrationsverket uppger att det r

ett stort hinder d minst h lften av avslagsbesluten inte kan verkst llas utan

frivillig medverkan (K lla: Migrationsverkets prognos).